Doping och droger

Man kan dopa sig själv i olika sporter för att få mer energi och styrka, för att bli snabbare och för att få mer uthållighet. 

Man kan dopa sig medvetet och i så fall använder man sig oftast av starka preparat, men man kan även göra det omedvetet genom läkemedel och kosttillskott som inte är tillåtna. 

Några olika sätt att dopa sig på är:

• Anabola steroider som är det vanligaste fuskpreparatet bland både elitidrottare och motionärer. 
• Bloddoping som oftast förekommer inom uthållighetsidrotter på elitnivå. Det går ut på att öka mängden röda blodkroppar så att syreupptagningen i kroppen ökar. 
• Man kan självmedicinera sig eller också kan det handla om okunskap gällande dopingregler. 
• Vissa kosttillskott som utlovar ökad vikt, uthållighet eller prestation innehåller oftast dopingpreparat som inte är tillåtna. 

I hästsport är det vanligast att man dopar hästen för att den ska prestera bättre, men i vissa fall kan även ryttaren vara dopad.

I vissa fall kan människan omedvetet ha dopat sin häst om människan är okunnig. De flesta läkemedlen innehåller örter och om man har gett sin häst kosttillskott och vitaminer som innehåller örter så räknas det som doping. Dessutom finns olika karenstider för olika läkemedel till häst, och det räknas också som doping om man skulle delta i en tävling innan det är tillåtet enligt karenstiden. 

Eftersom man gör dopingtest på ryttaren i hästtävlingar också så måste man ansöka om tillstånd att använda olika läkemedel som tex diabetesmedicin. Men man kan inte ansöka om tillstånd för att ens häst ska få starta i en tävling för man anser att om en häst behöver läkemedel så är den inte i form att starta i en tävling. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tycker inte att det finns någon fördel med att ta droger. Om man tycker att man behöver dopa sig för att prestera i en tävling så är man helt enkelt inte tillräckligt bra för att vara med. Jag anser att doping borde ge grova straff för att avskräcka fler från att använda sig av det. 

Om man tänker på att vissa tycker det är okej att dopa oskyldiga djur bara för pengarnas skull tycker jag att man inte ska äga djur överhuvudtaget. En häst gör sitt bästa om den litar på sin ryttare och tycker det är kul med den grenen som den tävlar i. Det betyder att man inte ska behöva dopa den för att uppnå resultat. 

Källkritik:

http://www.rf.se/Antidoping/Antidopingarbetet/Dopinginomidrott? 

Texten jag läste på denna sidan var senast uppdaterad 21/10- 16 vilket betyder att faktan på denna sidan är uppdaterad och alltså innehåller den inte fakta som var aktuell för flera år sen. Jag hittar ingen fakta om själva sidan men eftersom det är riksidrottsförbundet som äger den så kan man lita på att man får rätt fakta inom idrotten. 

http://www.ridsport.se/Tavling/Dopning/Ryttare-och-dopning/ 

Denna sidan är det lite längre sen den blev uppdaterad men denna artikel är uppdaterad 6/4- 16. Denna sidan är också en säker källa eftersom det är denna sidan alla tävlingsryttare som undrar något söker svar. Den är till för alla som rider ska få veta reglerna. Här finns det inte heller någon fakta om själva sidan. 

http://www.hastsverige.se/lakemedel.html 

Det står inget datum för senaste uppdateringen på denna artikeln. Däremot så litar jag på denna sidan eftersom det är en sida som är skapad för att hästmänniskor ska kunna gå in och kolla upp fakta för olika saker inom hästvärlden. Det står inte heller någon fakta om denna sidan så jag vet inte varifrån deras fakta kommer. 

Geografi s. 35 och 54

S. 35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Vaknar, väcker mamma, går på toa, byter om, tar ut laddaren från datorn och mobilen, packar väskan, äter frukost, cyklar till skolan. 

När jag spolar på toan så tar det en del energi. Samma sak när jag tänder lamporna när jag är i de olika rummen. 

Jag laddar både datorn och mobilen på natten för att de ska vara fulladdade på morgonen och i skolan, sen drar jag av laddarna på morgonen efter att jag har bytt om.
För det mesta äter jag en vanlig macka med bara smör, men ibland rostar jag brödet. 

2. a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

Eftersom det inte fanns kyl, frys eller spis/ ugn så var det knappt någon energiförbrukning alls. Jag tror att till frukost åt de bröd som de hade bakat, antingen hade de bakat det tidigare eller så bakade de brödet på morgonen. Det tog alltså ingen energi till frukosten. Efter frukosten så tvättade de sig och eftersom de bara tog lite vatten i en balja för att tvätta sig i så slösade de inget vatten. 

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om 100 tror jag inte att det finns bilar som drivs på bl.a bensin utan jag tror att det kommer vara mycket mer miljövänligt att köra bil. Jag tror det eftersom nästan alla strävar efter att minska avgaser och utsläpp och jag tror att om man bara fortsätter att arbeta mot det så kommer det att vara löst om 100 år. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi fortsätter att leva som vi gör eftersom vi på sätt och vis lever i lyx. Man är så van vid att man kan ta bilen och köra var som helst, eller att man kan ta en lång dusch. Jag tror att de flesta tänker att det inte kan göra så stor skillnad om man duschar i 10 min eller i en halvtimme, detsamma gäller när man kör bil. Om man bara kör ett par kilometer så kan det väl inte skada så mycket. Vi är vana vid att man tänder lamporna i det rummet där man är och sen släcker man inte när man går därifrån och om man är hungrig så går man ut i köket och fixar lite mat. 

Istället för att tänka på att bara köpa sånt man behöver så går man runt i affärerna och köper sånt man tycker är snyggt och sånt man vill ha. Detta tar på miljön med tanke på att sakerna färdas långt och det tar på miljön att tillverka produkterna. Men man har blivit van vid att man kan gå in i en affär och köpa vad man vill ha. 

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

S. 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Förnybara energikällor är tex sol, vid och vatten. Ändliga naturkällor är källor som förr eller senare kommer att ta slut man kommer alltså inte kunna fortsätta använda de för alltid. 

4. 

a)  Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är när man utvecklar samhället för att tillgodose dagens behov. Men man får inte lov att äventyra framtidens möjligheter att tillgodose sina behov. 

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Om man inte kan avverka en naturskog så förlorar skogsägaren inkomst på det. Det kan också vara ett problem eftersom det försvinner arbetstillfällen pga att skogen ska bevaras. 

5.

a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Man har infört begreppet eftersom man ville få ett ungefärligt mått på hur mycket natur för att förse en människa med allt man behöver. Det visar hur mycket naturresurser som krävs för att leva som vi gör. Samtidigt blir det en påminnelse om att vi inte kan använda hur mycket som helst eftersom jordens naturresurser är begränsade. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

För att räkna ut det ekologiska fotavtrycket så måste man veta tex hur mycket el en människa förbrukar och om den personen handlar ekologiskt eller inte. Med hjälp av det så kan man räkna ut hur många hektar som behövs för att framställa allt som den personen behöver. Man har räknat ut att varje människa har mindre än 2 hektar att förbruka. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Vi köper många varor som producerats i andra länder och det är därför en del av vårt fotavtryck finns utomlands. Att kunna äta frukt året runt har blivit en vana för oss, och vi äter tigerräkor och annan exotisk mat som producerats långt ifrån Sverige. Hälften av allt kött vi äter är importerat och det är även ca 80 % av djurmaten. Av jordbruksmarken som vi använder ligger en sjättedel utanför Sverige. 

Det som påståendet försöker förklara är att en stor del av vårt ekologiska fotavtryck påverkas av varifrån vi köper varor och även var vi producerar varor.  

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Ändliga energikällor:

Olja:

Fördelar: 

• Det bränslet som har haft störst betydelse för det moderna samhällets utveckling. 
• Det är ganska billigt att utvinna och det är lätt att transportera det långa sträckor antingen med hjälp av oljetankers eller via rörledningar. 
• Oljan är energirik vilket betyder att det finns mycket energi per volymenhet. 
• Olja kan renas till många olika produkter som flygfotogen, bensin och eldningsolja. 

Nackdelar: 

• Förbränningen av olja orsakar koldioxidutsläpp.
• Förr eller senare så kommer oljan att ta slut.
• Vid borrningen och transporten riskerar man oljeutsläpp. 

Stenkol:

Fördelar: 

• Det är ganska billigt.
• Det är lätt att transportera med fartyg och järnväg. 

Nackdelar:

• Stenkol ger större utsläpp till luften av partiklar och den försurande gasen svaveldioxid än vad olja gör. 
• Det kommer att ta slut förr eller senare eftersom det inte är förnybart. 

Naturgas:

Fördelar:

• Naturgasen ger små utsläpp av miljöfarliga ämnen.
• Den ger ger en lägre bränslekostnad än olja. 
• Det krävs en låg arbetsinsats vid transport och distribution till kunderna eftersom det är en gas. 

Nackdelar:

• När man förbränner naturgas så bidrar det till den globala uppvärmningen.
• Man behöver lägga hundratals mil med pipelines.
• Priset varierar kraftigt. 

Förnybara energikällor: 

Vattenkraft:

Fördelar:

• Det är förnybart vilket betyder att det aldrig kommer att ta slut. 
• Det är miljövänligt, det skadar inte miljön och det släpper inte ut några avgaser. 

Nackdelar:

• Man bygger stora dammar för att samla upp vattnet så man kan få el året runt, men dammarna kan dränka värdefulla områden. Dessutom blir älven utan vatten och torkar ut. 
• Det är olika hur mycket el man kan få genom vattenkraft med tanke på vilken nederbörd man har, har man mycket så kan man få mycket el och har man lite nederbörd så får man bara lite el från vattenkraften. 

Vindkraft:

Fördelar:

• Det är en förnybar energikälla, den kommer aldrig att ta slut. 
•   Den ger inga föroreningar. 

Nackdelar:

• Vindkraftverken förstör landskapsbilden och är fula. 
• Man behöver bygga ca 6000 normalstora vindkraftverk för att ersätta en kärnkraftsreaktor.
• De ger inte så mycket energi och de ger bara energi när det blåser. 
• Vindkraftverken bullrar en del. 

Solenergi:

Fördelar:

• Man får el direkt ifrån solen och det blir inte en massa avgaser som skadar miljön.
• Man tar tillvara på solen istället för att den bara lyser och ger värme i onödan. 
• Energin som solfångarna ger motsvarar det totala energibehovet hos 25 normalstora villor.
• Man kan få el till ställen som det i vanliga fall är dyrt eller omöjligt att dra kablar elkablar till genom att man istället använder paneler med solceller på. 
• Man använder solenergi i fattiga länder där det är brist på ved. 

Nackdelar: 

• Det kan vara svårt att lägga ut solceller och solfångare överallt, och det är även svårt att få tillräckligt mycket för att det ska räcka till alla. 

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7. 

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

• Geografiska förutsättningar

Vindkraftverken placeras oftast ut vid havet eftersom det blåser mest där, näst efter det så placerar man de på stora öppna fält eftersom det också blåser en hel del där. Däremot sätter man aldrig några vindkraftverk i skogen eftersom träden står så tätt där att det nästan inte blåser någonting. 

Man placerar vattenkraftverk bl.a i älvar där man skapar stora dammar så att vattnet lättare ska kunna få snurr på hjulet så att det blir till energi. Man sätter också vattenkraftverk i sjöar, bäckar, åar och floder. 

• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Det kostar ganska mycket att bygga vindkraftverk med tanke på mängden energi som uppkommer med hjälp av de. En ensam individ hade nog inte tagit ett lån på flera miljoner för att bygga ett vindkraftverk utan det får vara en grupp tillsammans som betalar. Typ som regeringen, eller att man använder skattepengarna till att tillverka fler vindkraftverk. Detta gäller för alla förnybara energikällorna. 

• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Vindkraftverk låter ganska mycket, det bullrar om de och det har människor klagat på. Det är många som tycker att de förstör utsikten, de är inte speciellt fina att få med på ett landskapskort. Fåglar flyger in i rotorbladen och skadar sig eller dör. De ger inte heller speciellt mycket energi eftersom man bara kan ta nytta av de när det blåser. En positiv sak är att det inte skadar miljön med några onödiga avgaser utan allt är helt miljövänligt. 

• Mängden energi som kan utvinnas

Man får inte ut speciellt mycket energi ur ett vindkraftverk eftersom man bara kan utnyttja det när det blåser, alltså kan man inte alltid få någon energi ifrån det. 

• Aktörer som motarbetar förändringen

Folk som tycker att vindkraftverken låter för mycket och tycker att de förstör landskapet försöker nog stoppa ”förökningen” av vindkraftverken. 

De som driver kärnkraftverk förlorar mycket pengar på att vindkraftverken används. Djurvännerna som tycker synd om alla fåglar som förlorar livet och skadar sig tack vare vindkraftverken tycker inte heller vindkraftverken är särskilt bra. 

• Vem som bär ansvaret för förändringen

Befolkningen bär en del av ansvaret, eftersom om alla börjar använda energi från bl.a vidnkraftverk så finns det till slut inget annat val än att man producerar mer av det. Men det största ansvaret finns hos regeringen eftersom det är de som har hand om alla pengarna och det är alltså de som har störst chans att tillverka några nya vindkraftverk. 

d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.

Istället för att så många köper energi från kärnkraftverk och andra ändliga naturresurser bara för att det är billigare så skulle man kunna sänka priset på miljövänlig el så att alla har råd att köpa den. Man skulle också kunna ersätta de ändliga naturresurserna med tex biobränslen så att man förbränner det istället för allt annat.