Geografi s. 35 och 54

S. 35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Vaknar, väcker mamma, går på toa, byter om, tar ut laddaren från datorn och mobilen, packar väskan, äter frukost, cyklar till skolan. 

När jag spolar på toan så tar det en del energi. Samma sak när jag tänder lamporna när jag är i de olika rummen. 

Jag laddar både datorn och mobilen på natten för att de ska vara fulladdade på morgonen och i skolan, sen drar jag av laddarna på morgonen efter att jag har bytt om.
För det mesta äter jag en vanlig macka med bara smör, men ibland rostar jag brödet. 

2. a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

Eftersom det inte fanns kyl, frys eller spis/ ugn så var det knappt någon energiförbrukning alls. Jag tror att till frukost åt de bröd som de hade bakat, antingen hade de bakat det tidigare eller så bakade de brödet på morgonen. Det tog alltså ingen energi till frukosten. Efter frukosten så tvättade de sig och eftersom de bara tog lite vatten i en balja för att tvätta sig i så slösade de inget vatten. 

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om 100 tror jag inte att det finns bilar som drivs på bl.a bensin utan jag tror att det kommer vara mycket mer miljövänligt att köra bil. Jag tror det eftersom nästan alla strävar efter att minska avgaser och utsläpp och jag tror att om man bara fortsätter att arbeta mot det så kommer det att vara löst om 100 år. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi fortsätter att leva som vi gör eftersom vi på sätt och vis lever i lyx. Man är så van vid att man kan ta bilen och köra var som helst, eller att man kan ta en lång dusch. Jag tror att de flesta tänker att det inte kan göra så stor skillnad om man duschar i 10 min eller i en halvtimme, detsamma gäller när man kör bil. Om man bara kör ett par kilometer så kan det väl inte skada så mycket. Vi är vana vid att man tänder lamporna i det rummet där man är och sen släcker man inte när man går därifrån och om man är hungrig så går man ut i köket och fixar lite mat. 

Istället för att tänka på att bara köpa sånt man behöver så går man runt i affärerna och köper sånt man tycker är snyggt och sånt man vill ha. Detta tar på miljön med tanke på att sakerna färdas långt och det tar på miljön att tillverka produkterna. Men man har blivit van vid att man kan gå in i en affär och köpa vad man vill ha. 

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

S. 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Förnybara energikällor är tex sol, vid och vatten. Ändliga naturkällor är källor som förr eller senare kommer att ta slut man kommer alltså inte kunna fortsätta använda de för alltid. 

4. 

a)  Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är när man utvecklar samhället för att tillgodose dagens behov. Men man får inte lov att äventyra framtidens möjligheter att tillgodose sina behov. 

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Om man inte kan avverka en naturskog så förlorar skogsägaren inkomst på det. Det kan också vara ett problem eftersom det försvinner arbetstillfällen pga att skogen ska bevaras. 

5.

a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Man har infört begreppet eftersom man ville få ett ungefärligt mått på hur mycket natur för att förse en människa med allt man behöver. Det visar hur mycket naturresurser som krävs för att leva som vi gör. Samtidigt blir det en påminnelse om att vi inte kan använda hur mycket som helst eftersom jordens naturresurser är begränsade. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

För att räkna ut det ekologiska fotavtrycket så måste man veta tex hur mycket el en människa förbrukar och om den personen handlar ekologiskt eller inte. Med hjälp av det så kan man räkna ut hur många hektar som behövs för att framställa allt som den personen behöver. Man har räknat ut att varje människa har mindre än 2 hektar att förbruka. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Vi köper många varor som producerats i andra länder och det är därför en del av vårt fotavtryck finns utomlands. Att kunna äta frukt året runt har blivit en vana för oss, och vi äter tigerräkor och annan exotisk mat som producerats långt ifrån Sverige. Hälften av allt kött vi äter är importerat och det är även ca 80 % av djurmaten. Av jordbruksmarken som vi använder ligger en sjättedel utanför Sverige. 

Det som påståendet försöker förklara är att en stor del av vårt ekologiska fotavtryck påverkas av varifrån vi köper varor och även var vi producerar varor.  

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Ändliga energikällor:

Olja:

Fördelar: 

• Det bränslet som har haft störst betydelse för det moderna samhällets utveckling. 
• Det är ganska billigt att utvinna och det är lätt att transportera det långa sträckor antingen med hjälp av oljetankers eller via rörledningar. 
• Oljan är energirik vilket betyder att det finns mycket energi per volymenhet. 
• Olja kan renas till många olika produkter som flygfotogen, bensin och eldningsolja. 

Nackdelar: 

• Förbränningen av olja orsakar koldioxidutsläpp.
• Förr eller senare så kommer oljan att ta slut.
• Vid borrningen och transporten riskerar man oljeutsläpp. 

Stenkol:

Fördelar: 

• Det är ganska billigt.
• Det är lätt att transportera med fartyg och järnväg. 

Nackdelar:

• Stenkol ger större utsläpp till luften av partiklar och den försurande gasen svaveldioxid än vad olja gör. 
• Det kommer att ta slut förr eller senare eftersom det inte är förnybart. 

Naturgas:

Fördelar:

• Naturgasen ger små utsläpp av miljöfarliga ämnen.
• Den ger ger en lägre bränslekostnad än olja. 
• Det krävs en låg arbetsinsats vid transport och distribution till kunderna eftersom det är en gas. 

Nackdelar:

• När man förbränner naturgas så bidrar det till den globala uppvärmningen.
• Man behöver lägga hundratals mil med pipelines.
• Priset varierar kraftigt. 

Förnybara energikällor: 

Vattenkraft:

Fördelar:

• Det är förnybart vilket betyder att det aldrig kommer att ta slut. 
• Det är miljövänligt, det skadar inte miljön och det släpper inte ut några avgaser. 

Nackdelar:

• Man bygger stora dammar för att samla upp vattnet så man kan få el året runt, men dammarna kan dränka värdefulla områden. Dessutom blir älven utan vatten och torkar ut. 
• Det är olika hur mycket el man kan få genom vattenkraft med tanke på vilken nederbörd man har, har man mycket så kan man få mycket el och har man lite nederbörd så får man bara lite el från vattenkraften. 

Vindkraft:

Fördelar:

• Det är en förnybar energikälla, den kommer aldrig att ta slut. 
•   Den ger inga föroreningar. 

Nackdelar:

• Vindkraftverken förstör landskapsbilden och är fula. 
• Man behöver bygga ca 6000 normalstora vindkraftverk för att ersätta en kärnkraftsreaktor.
• De ger inte så mycket energi och de ger bara energi när det blåser. 
• Vindkraftverken bullrar en del. 

Solenergi:

Fördelar:

• Man får el direkt ifrån solen och det blir inte en massa avgaser som skadar miljön.
• Man tar tillvara på solen istället för att den bara lyser och ger värme i onödan. 
• Energin som solfångarna ger motsvarar det totala energibehovet hos 25 normalstora villor.
• Man kan få el till ställen som det i vanliga fall är dyrt eller omöjligt att dra kablar elkablar till genom att man istället använder paneler med solceller på. 
• Man använder solenergi i fattiga länder där det är brist på ved. 

Nackdelar: 

• Det kan vara svårt att lägga ut solceller och solfångare överallt, och det är även svårt att få tillräckligt mycket för att det ska räcka till alla. 

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7. 

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

• Geografiska förutsättningar

Vindkraftverken placeras oftast ut vid havet eftersom det blåser mest där, näst efter det så placerar man de på stora öppna fält eftersom det också blåser en hel del där. Däremot sätter man aldrig några vindkraftverk i skogen eftersom träden står så tätt där att det nästan inte blåser någonting. 

Man placerar vattenkraftverk bl.a i älvar där man skapar stora dammar så att vattnet lättare ska kunna få snurr på hjulet så att det blir till energi. Man sätter också vattenkraftverk i sjöar, bäckar, åar och floder. 

• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Det kostar ganska mycket att bygga vindkraftverk med tanke på mängden energi som uppkommer med hjälp av de. En ensam individ hade nog inte tagit ett lån på flera miljoner för att bygga ett vindkraftverk utan det får vara en grupp tillsammans som betalar. Typ som regeringen, eller att man använder skattepengarna till att tillverka fler vindkraftverk. Detta gäller för alla förnybara energikällorna. 

• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Vindkraftverk låter ganska mycket, det bullrar om de och det har människor klagat på. Det är många som tycker att de förstör utsikten, de är inte speciellt fina att få med på ett landskapskort. Fåglar flyger in i rotorbladen och skadar sig eller dör. De ger inte heller speciellt mycket energi eftersom man bara kan ta nytta av de när det blåser. En positiv sak är att det inte skadar miljön med några onödiga avgaser utan allt är helt miljövänligt. 

• Mängden energi som kan utvinnas

Man får inte ut speciellt mycket energi ur ett vindkraftverk eftersom man bara kan utnyttja det när det blåser, alltså kan man inte alltid få någon energi ifrån det. 

• Aktörer som motarbetar förändringen

Folk som tycker att vindkraftverken låter för mycket och tycker att de förstör landskapet försöker nog stoppa ”förökningen” av vindkraftverken. 

De som driver kärnkraftverk förlorar mycket pengar på att vindkraftverken används. Djurvännerna som tycker synd om alla fåglar som förlorar livet och skadar sig tack vare vindkraftverken tycker inte heller vindkraftverken är särskilt bra. 

• Vem som bär ansvaret för förändringen

Befolkningen bär en del av ansvaret, eftersom om alla börjar använda energi från bl.a vidnkraftverk så finns det till slut inget annat val än att man producerar mer av det. Men det största ansvaret finns hos regeringen eftersom det är de som har hand om alla pengarna och det är alltså de som har störst chans att tillverka några nya vindkraftverk. 

d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.

Istället för att så många köper energi från kärnkraftverk och andra ändliga naturresurser bara för att det är billigare så skulle man kunna sänka priset på miljövänlig el så att alla har råd att köpa den. Man skulle också kunna ersätta de ändliga naturresurserna med tex biobränslen så att man förbränner det istället för allt annat.  

Reflektion - fördjupningsarbete SO

Grupp: Rosa, Mayela, Jasmin, Max och Lukas. 

Vi har fått lite felaktig fakta och därför så diskuterar vi fel saker på vissa delar i inspelningen. 

1.Vilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

• Jag hade vietnamkriget och det var ett inbördeskrig mellan Sydvietnam och Nordvietnam. Vietnam hade delats i två delar efter det att Frankrike lämnat landet, och eftersom ledarna från de två olika delarna av landet ville att landet skulle styras på olika sätt så startades det ett krig. 
• Rosa hade Irakkriget och det började för att landet hade gått in i en ekonomisk kris efter Irak- Irankriget. USA gick ut och sa att Irak var ett hot mot hela världen och det var tack vare det som kriget bröt ut. 
• Mayela hade fotbollskriget och en av anledningarna till att det bröt ut var tack vare ett viktigt VM- kval i fotboll. De två lagen som skulle spela mot varandra var från Honduras och El Salvador. El Salvador vann och Honduras blev riktigt sura. Det slutade i en stor konflikt med många döda. 
• Max hade Afghansk- sovjetiska kriget och det uppkom eftersom Afghanistan signalerade att de ville ha hjälp från USA, men USA lyssnade inte på deras ”rop” på hjälp. Då kom Sovjetunionen in och hjälpte till. 
• Lukas hade Kubakrisen och det blev en kris eftersom den dåvarande ledaren var en diktator och det kunde han vara eftersom han hade ett stort stöd från USA, men när han blev störtad och den  nya ledaren tog över så sa han upp all kontakt med USA. Detta var på grund av att USA såg ner på den nya ledaren och det tyckte inte den nya ledaren om. 

2.Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

En likhet mellan Kubakrisen och fotbollskriget var att båda två var mer en kris än ett krig men de började av två helt olika anledningar. Kubakrisen kom till pga problem med diktatorer och andra politiska saker medan fotbollskriget var en större kris där man började pga en fotbollsmatch och som sen slutade i ett litet krig på fyra dagar och ganska många döda. 

Vietnamkriget kom till pga att landet blev uppdelat i två delar och ledarna för de olika delarna ville styra på olika sätt, och det än den enda konflikten i vår grupp som kom till pga den anledningen. Irakkriget startade efter att de hade försökt invadera Kuwait för att lösa en ekonomisk kris som uppkommit efter det Iran- Irakkriget men det enda de lyckades med var att hamna i ännu ett nytt krig istället. Afghansk- sovjetiska kriget uppkom enbart eftersom USA inte hjälpte de när de behövde hjälp och Sovjetunionen istället gick in och hjälpte de. 

En likhet mellan alla konflikterna förutom fotbollskriget var att USA var inblandat på något sätt, i vietnamkriget var de med och krigade på Sydvietnams sida. I Kubakrisen så tyckte inte USA om att de bytte ledare och pga det så sa Kubas nya ledare upp all kontakt med USA, i Afghansk- sovjetiska kriget så vägrade USA att hjälpa Afghanistan när de behövde hjälp och i Irakkriget så gick USA ut med en lögn om att Irak var ett hot mot hela världen vilket även startade kriget. 

En annan likhet mellan dessa är att i alla konflikterna förutom fotbollskriget och Irakkriget så är Sovjetunionen också inblandad på olika sätt. 

3.Ni fick i era arbeten ge förslag på hur era konflikter kunde förhindras.

Diskutera i gruppen rimligheten i dessa förslag.

Hittar ni gemensamma nämnare i hur ni tänkt förhindra konflikterna. 

Irakkriget skulle kunna stoppas genom att stora länder med makt, som USA, inte ska lägga sig i. Ett annat sätt kriget skulle kunna ha förhindrats på var att under presidentvalet i USA så var det egentligen den andra opponenten som skulle ha vunnit, men pga att domaren hade makten att bestämma om rösterna skulle räknas om eller inte så vann presidenten som sen förklarade krig mot Irak. 

Jag vet inte om om det fanns andra utlösande faktorer är matchen för fotbollskriget (det står inget på Mayelas blogg), men om fotbollsmatchen var det som utlöste fotbollskriget så skulle de kunna ha haft mer koll på matchen så att det kanske inte hade urartat så mycket som det gjorde. 

4.Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Man kan ju som bekant använda sig av historien för olika syften.

”Hur kan historia användas på olika sätt, i olika sammanhang och för olika syften?”

Använd en av era konflikter som exempel.

Om man vet anledningen till att ett krig eller en konflikt uppkommer så kan man hålla koll efter liknande saker sen och på det sättet kan man förhindra att krig uppkommer i framtiden. Men det kan också vara så att någon vet hur ett krig eller en konflikt har uppkommit och då kan de utnyttja den kunskapen till att starta nya krig och konflikter. 

Källkritik - Vietnamkriget

Jag har använt mig av källorna: 

• ne.se 
• so-rummet.se - http://blog.svd.se/historia/2014/02/27/varfor-borjade-vietnamkriget/
• wikipedia
• kalla-kriget.se (http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/vietnamkriget.php) 

ne.se: 

Nationalencyklopedin (ne.se) är ett ledande digitalt kunskapsföretag som utvecklar och erbjuder produkter och tjänster för dagens och morgondagens kunskapsbehov. De har höga kvar på tillförlitlighet, tillgänglighet och användarupplevelse. 

NE:s källor är ämnesexperter och skribenter och de har i sin tur egna trovärdiga källor. Detta gäller även NE:s ämnesredaktörer. Dessutom är det en trovärdig källa eftersom det alltid kollas så att all fakta stämmer, och så rekommenderar skolan den som en trovärdig källa. Jag har även använt NE för att jämföra med fakta från andra sidor. 

so-rummet.se: 

En annan källa jag har använt mig av är so-rummet och so-rummet är en gratis digital lärresurs, och det är även Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek för skolans SO- ämnen. 

Sidan drivs av Robert de Vries som är en utbildad gymnasielärare inom historia, religion och samhällskunskap. Han har många års erfarenhet som SO- lärare i Göteborg. Men det finns också många olika skribenter med på sidan, och en stor del av so-rummets textmaterial är därför skrivet av andra lärare, författare och ämnesexperter/ sakkunniga. 

So-rummet är en politiskt neutral webbplats, och texterna på sidan är skrivna av personer med stora kunskaper inom det berörda ämnet. Texterna är tänkta att fungera som en introduktion eller en sammanfattning till de olika områdena. Däremot är so-rummets fakta sällan helt objektiv eftersom den oftast baserar sig på tolkningar av andras källor eller andras/ egna upplevelser och intryck. Därför tycker de att man alltid ska använda andra källor vid sidan av so-rummets texter. 

Jag tycker att so-rummet är en ganska säker källa, men det mesta av faktan får man inte från själva so-rummet utan från olika länkar som finns där. 

http://blog.svd.se/historia/2014/02/27/varfor-borjade-vietnamkriget/: 

Denna källan hittade jag länkad på so-rummet, och detta är en text som var insatt i Svenska Dagbladets historieblogg. Det är Dick Harrison som har skrivit denna artikeln och han är väldigt kunnig inom historia och därför anser jag att denna källan är trovärdig, och dessutom har jag jämfört den med mina andra källor. 

Wikipedia:

Wikipedia är en annan källa jag har använt mig av, men denna källan är inte lika säker som de andra eftersom vem som helst kan gå in och redigera i texterna. Däremot så är det många som kollar igenom texterna så att redigeringarna stämmer och om de inte stämmer så stängs den som redigerat texten fel av så att den aldrig mer kan redigera i wikipedia. 

Men eftersom jag har jämfört faktan med de andra källorna och allt har stämt så litar jag på wikipedia. 

Vietnamkriget

Vietnamkriget var en 20 år lång kamp mellan Sydvietnam och dess allierade USA på ena sidan och den kommunistiska gerillan stödd av Nordvietnam. 

Under andra världskriget var Vietnam ockuperat av Japan, men när Japan kapitulerade ockuperade brittiska och franska trupper södra delen av Vietnam. Den norra sidan av Vietnam ockuperades av kinesiska trupper. Kina återlämnade norra Vietnam till Frankrike enligt en överenskommelse. 

1883 erövrade Frankrikes trupper Vietnam efter många års strider, och 10 år senare slog fransmännen ihop Vietnam med Kambodja och Laos. De tre länderna bildade en fransk koloni kallad Franska Indokina. 

Det blev krig i Franska Indokina och det kriget kallades för Indokinakriget. Detta var ett krig mellan den vietnamesiska motståndsrörelsen Vietminh som leddes av Ho Chi Minh och Frankrike. Kriget varade från 1946 - 1954 (8 år) och det slutade med att Frankrike lämnade franska Indokina. Detta resulterade i att Vietnam blev självständigt men det delades i två delar, Nord och Syd. Nordvietnam var ett kommunistiskt styrt land och dess ledare var Ho Chi Minh, och Sydvietnam var USA- orienterat. 1955 blev Ngô Dinh Diêm president i Sydvietnam. 

Man beslutade att man skulle hålla ett val där man skulle bestämma hur ett återförenat Vietnam skulle styras, och det var Diêm som bestämde att det skulle vara ett val och det inträffade 1956. Det var en rätt stor risk att Diêm skulle förlora, och istället för att uppnå något med valet så började istället ett gerillakrig mot Diêmregimen. Först fördes kriget av religiösa grupper, sen av en kommunistisk gerilla som var understödd från Nordvietnam. Och det var detta som inledde vietnamkriget. 

De kommunistiska gerillagrupperna slog sig ihop med andra grupper 1960 och bildade gruppen FNL. Gruppen fick starkt stöd från regimen i Nordvietnam. Nordvietnam kom mer och mer att aktivt engagera sig i kriget och de fick omfattande vapenhjälp från Sovjetunionen och Kina. USA fruktade ett kommunistiskt övertagande av hela Vietnam och gav därför Diêmregimen stöd. De gav först bara materiellt stöd men sen började de även hjälpa till med militära rådgivare. 

President Johnson utnyttjade en incident mellan amerikanska jagare och nordvietnamesiska torpedbåtar till att genomdriva Tonkinresolutionen och han fick fria händer från kongressen att agera. Han beordrade bombningar av militära mål i norr. Han satte även in reguljära amerikanska arméförband i mars 1965. Med detta gjort trappades kriget upp mer och mer och i början av 1969, när den amerikanska insatsen var som störst, så fanns det ca 543 400 amerikanska soldater i Vietnam. Samtidigt gjorde Sydvietnam en kraftig uppbyggnad av sin armé, men trots alla dessa förbättringar så kunde de inte besegra FNL:s gerillaförband och de reguljära nordvietnamesiska styrkorna. Vid Tet- offensiven i februari 1968 visade det sig tydligt när FNL gick till våldsam offensiv, och USA blev allvarligt skakade. Deras offensiv slog tillbaka mot de med stora förluster som resultat, men offensiven visade att de optimistiska kalkyler om ett snabbt avgörande som amerikanske William Westmore hade offentliggjort var helt orealistiska. 

Sommaren 1968 lyckades president Johnson få till stånd fredshandlingar i Paris, och hans efterträdare Richard Nixon fortsatte dessa. Nixon började ett gradvis hemtagande av de amerikanska styrkorna, men fredsförhandlingarna ledde ingenstans och i mars 1972 FNL sin dittills största offensiv. USA svarade med att återuppta bombningarna och de minerade nordvietnamesiska hamnar. I december bröt nya förhandlingar samman, och USA startade en våldsam bomboffensiv som kallades för julbombningarna, och det skedde bl.a mot Hanoi. 

Man enades slutligen om ett stilleståndsavtal den 27 januari 1973, och USA drog bort sina sista förband. Tyvärr startade kriget på nytt, men eftersom USA:s kongress stoppat ytterligare amerikansk inblandning i augusti 1973 så kunde inte Sydvietnam hålla stånd längre. Styrkor från FNL och Nordvietnam kunde tåga in i Saigon den 30 april 1975, därefter kunde en kommunistisk regim etablera sig i hela Vietnam. Kambodja och Laos hade också dragits in i kriget och kommunistiska regimer tog makten där ungefär samtidigt. Kriget var slut i maj 1975. 

Med den stora beslutsamhet och uthållighet som FNL använde i kriget gjorde att befrielsefronten fick starkt stöd på landsbygden, och stödet ökade mer och mer ju större skada de amerikanska bombningarna gjorde. De sydvietnamesiska militärregeringarna hade nästan inget stöd från folket. Kriget var också väldigt impopulärt i USA, och motståndet från den amerikanska hemmaopinionen växte kraftigt i alla befolkningsskikt. Detta framtvingade ändrade ställningstaganden från många av politikerna som tidigare hade stött det amerikanska engagemanget. 

Alla som var involverade i kriget gick med stora förluster och kostnaderna blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade. Den sydvietnamesiska armén hade mer än      250 000 döda och 780 000 som var skadade, det har varit svårare att uppskatta hur stor förlust FNL och Nordvietnam gick med men man tror att det låg på ca 925 000 döda och mer än 2 miljoner skadade. Över detta tillkommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder, och till kostnaden får man också tillägga den enorma ödeläggelsen, där det har beräknats att USA:s bombningar med napalm, växtgifter och konventionella bomber har förstört en femtedel av Sydvietnams skogar och enorma åkerarealer. Den totala krigskostnaden för USA beräknades till ca 140 miljarder dollar och detta orsakade stora påfrestningar på USA:s ekonomi under flera år efter att kriget har tagit slut. 

Det folk kunde lära sig av utgången av Vietnamkriget var att inte ens en supermakt kan vara säker på att besegra en motståndare som är underlägsen om denna motståndaren tillämpar ett gerillakrig, speciellt inte om de även får ett stort stöd från civilbefolkningen. Vietnam blev en regionalt dominerande makt med ett långtgående inflytande över Laos och Kambodja, men deras ekonomi var inte speciellt bra eftersom den inte återhämtade sig efter kriget. 

Följderna av Vietnamkriget var att stora delar av Vietnam blev förstört i kriget, bara USA förstörde ungefär en femtedel av Sydvietnams skogar och åkerarealer. 

Alla länder som var med i kriget fick sämre ekonomi efter kriget då de fick betala väldigt mycket. 

En annan följd var att de som var med i kriget förlorade också väldigt många liv i kriget. 

Det var också väldigt många civilpersoner som dog i kriget, dvs det var väldigt många oskyldiga som dog bara för att de var på fel plats vid fel tillfälle. 

Man hade kunnat förhindra att kriget bröt ut om ledarna i de två olika delarna av Vietnam hade kunnat träffas och kommunicera, kanske kompromissat så att de inte hade behövt kriga för att få som de ville. 

Resonera och reflektera s.163

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

På sommaren 1929 började en del företag att få problem med att sälja sina varor. Tidigare så hade postorderföretagen, som hade många lantbrukare bland kunderna, känt av det. Det fanns inte köpare till allt som industrierna framställde. Reaktionen på aktiebörsen kom sista veckan i oktober, folk trodde att värdet på aktierna skulle sjunka när företagen gick sämre så därför började folk sälja de. Den 24 oktober, ”den svarta torsdagen”, utbröt panik på börsen, alla ville sälja sina aktier men ingen vågade köpa. Detta gjorde att aktiernas värde rasade och förmögenheter försvann på en dag. Folk som hade lånat för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka, och det gjorde att flera banker gick omkull. Företag var tvungna att avskeda folk och det ledde till att arbetslösheten steg. De arbetslösa hade inte längre sina löner, då kunde de inte köpa lika mycket vilket ledde till att efterfrågan på en lång rad varor sjönk. Företagen var därför tvungna att minska produktionen av varor och de var även tvungna att avskeda ännu fler. Detta gjorde så att det till slut var mer än tolv miljoner amerikaner arbetslösa. Det som hände i USA fick återverkningar i resten av världen eftersom USA var det ledande industrilandet. Det spred sig en djup ekonomisk kris över den industrialiserade världen. 

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

När jordbrukare fick pengar för att inte bruka sin jord, så minskade överskottet av jordbruksprodukter. När jordbrukarna hade pengar att handla för så ökade efterfrågan på fabrikernas varor. 

Tack vare att arbetslösa fick penningbidrag så ökade efterfrågan ytterligare efter fabrikernas varor. 

Dessutom så tog staten mer kontroll över bankerna så att den sparandes pengar var säkra när de var insatta på banken. Man ville återge folket förtroende för bankerna så att de vågade sätta in sina pengar där. Bankerna behövde ju ha pengar så att de kunde låna ut till de som ville starta företag. 

7. Vad innebar nazisternas ideologi? 

Nazisterna var inte bara nationalistiskt, det var också rasistiskt och antisemitiskt och enligt partiets raslära var historien en kamp mellan något som man kallade för ariska eller europeiska rasen och judarna. 

I europeisk historia hade antisemitismen djupa rötter, och redan under medeltiden hade det förekommit förföljelser av judar. Det var populärt bland de styrande att ge judarna skulden om ett land blev drabbat av olyckor. Judarna ansågs vara ”icke- människor” som egentligen inte hade rätt att leva enligt nazisterna, och enligt de så styrde judarna både den internationella finansvärlden och kommunismen. 

Nazisterna var också antidemokratiska och de hyllade en våldsideologi där den starke alltid hade rätt, och enligt denna ideologi kände ledaren vad hela folket ville. Ledaren kunde då fatta alla beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter. 

Det betydde att det inte fanns plats för några andra politiska partier, och nazisterna såg kommunisterna och socialdemokraterna som de främsta politiska motståndarna och de kunde bekämpas med våld. 

Nazisterna var fanatiska motståndare till Versaillesfredens beslut, och även här gällde våldsideologin. De tyckte att Tyskland åter skulle bli ett starkt och mäktigt land, landet hade rätt till ”livsrum”. Det innebär att nazisterna tyckte att folk som de betraktade som mindre värda, exempelvis de slaviska folket i öster, skulle lämna ifrån sig områden till det ariska, tyska folket. 

För- och nackdelar med Versaillesfreden

Tyskland och de andra centralmakterna förklarades skyldiga till kriget och skulle betala ett mycket stort krigsskadestånd till ententens stater.

När Tyskland fick betala ett mycket stort skadestånd så blev landet mycket fattigt. När landet blev fattigt så fick de stänga alla industrier och då blev stora delar av befolkningen arbetslösa och utan arbete så hade de ingen inkomst heller. Utan inkomst så har de inte råd att köpa mat och om nästan ingen har råd att köpa mat och andra saker, så måste affärerna stänga och då blir ännu fler arbetslösa. Det slutade då med att det var många som svälte ihjäl. Det var också många som blev sjuka på grund av att de inte åt tillräckligt eftersom utan mat så blir kroppen mer mottaglig för sjukdomar. 

Eftersom Tyskland fick betala skadestånd till de andra länderna så blev de länderna rikare. De fick mer pengar, och det gjorde att invånarna inte behövde betala lika hög skatt. Då hade de råd till att lägga pengar på andra saker också. 

__________________________________________________________

Polen blev återigen ett självständigt land.

Det som var bra med att Polen blev ett självständigt land var att det inte längre behövde lyda det andra landet. De kunde ha egna regler och om de kan bestämma reglerna själv så är det kanske fler som är nöjda med reglerna. Det leder till att det sker färre brott och då känner sig fler trygga. De kan också ha en egen ledare som de är nöjda med. 

Det som var dåligt med att Polen blev ett självständigt land var att landet Polen hade ”lämnat” förlorade makten över de området. Eftersom de förlorade stora områden så fick de sämre inkomst, och med sämre inkomst så fick de dra ner på kommunala saker, och om de drar ner på kommunala saker så är det fler som blir arbetslösa. Och de som blir arbetslösa har ingen bra inkomst och då har de inte råd att köpa mat och andra saker, vilket leder till att affärerna inte säljer tillräckligt. Till slut kanske alla är arbetslösa. 

__________________________________________________________

Tyskland fick endast ha en mycket liten armé, alla tyska krigsskepp skulle överlämnas till britterna och inga tyska soldater fick finnas i Rhenlandet på gränsen mot Frankrike.

Det var bra för de andra länderna att Tyskland inte fick ha någon stor armé och att de inte fick ha några krigsskepp eftersom då skulle Tyskland antagligen inte starta fler krig och även om de gjorde det så skulle de nästan omöjligt kunna vinna ett krig med de förutsättningarna som Tyskland hade. Dessutom skulle den lilla armén lätt utplånas om de gick in i krig. 

Däremot var det dåligt för Tyskland att de bara fick ha en liten armé eftersom om något annat land fick för sig att starta krig med de eftersom det var en väldigt liten chans att de skulle klara av att vinna ett krig med de förutsättningarna de hade. Det var också dåligt att de inte kunde placera ut soldater där det behövdes och att de inte fick lov att ha några krigsskepp över huvud taget. 

Orsakerna till första världskriget

Resonera om orsakerna till första världskriget. Använd gärna följande ord och begrepp i ditt resonemang: imperialism, kapprustning, militära allianser, nationalism, bristande demokrati och människors krigsvilja.

En av orsakerna till första världskriget var imperialismen* vilket innebär att de europeiska stormakternas regeringar tävlade om att erövra kolonier i Afrika och Asien. De lät de imperialistiska staternas regeringar att bygga stora krigsfartyg för att skydda sina kolonier och den lönsamma handeln. Storbritannien byggde en flotta som var världens mäktigaste, men i Tyskland så byggde man så många och stora krigsskepp att den brittiska positionen var hotad. Då satsade Storbritanniens regering på ännu större skepp och det var så kapprustningen började. Militärledningarna krävde större och bättre kanoner och fler soldater till sina arméer för varje år som gick.  

De visste att om ett krig skulle utbryta så skulle det bli mycket farligt och omfattande med så många soldater och så kraftiga vapen, och ledarna för de största staterna insåg att de behövde bygga allianser med pålitliga ”vänner” så att de inte råkade i konflikt med alla länder på en gång. Det var så ententen och centralmakterna. De två maktblocken minskade spänningarna mellan staterna som tillhörde respektive block, men det ökade spänningarna mellan blocken. 

Det skapades flera djupa konflikter i Europa pga nationalismen*. De franska nationalisterna ansåg att landskapen Alsace och Lorraine som Frankrike hade förlorat i kriget mot Tyskland skulle lämnas tillbaka till Frankrike igen, men det kunde inte de tyska nationalisterna gå med på. De tyska nationalisterna ville tvärt om göra Tyskland ännu större och mäktigare, och det var sånna konflikter som hotade freden mellan länderna. 

Det saknades ännu rösträtt i många av Europas länder för arbetar- och medelklassen trots att både socialister och liberaler hade krävt förändringar. De flesta länderna styrdes fortfarande av kungar eller kejsare, eller av ett parlament som bara delvis var folkvalda. Inga kvinnor och hade rösträtt och för männen var den i olika grad begränsad i de länderna som planerade för krig. Detta innebar att ett fåtal män som satt i ländernas regeringar kunde stänga in sig i ett sammanträdesrum och bestämma om ifall de skulle låta landet gå i krig utan att behöva tänka på vad folket tyckte om det. Det ökade alltså krigsriskerna att regeringarna inte var valda av hela folket. 

*Det kallas imperialism när någon tar makten över ett främmande område både politiskt och militärt. Redan tidigare hade Europas stater skaffat sig områden i andra världsdelar, men i slutet av 1800- talet blev det en kapplöpning om områden framför allt i Sydostasien och Afrika. Anledningen till att de erövrade områden var för att de behövde nya råvaror och marknader pga den växande industrin. Det var även ett sätt att visa makt och styrka, och genom att visa duglighet och styrka så ansåg de att de hade rätt att lägga under sig svagare länder och områden. 

*Franska revolutionen fick många följder så när Frankrike hotades från alla håll växte en känsla fram för det egna landet. Fransmännen blev nästan helt oövervinneliga när de gick i krig för sitt fosterland, men när Napoleon var herre i Europa väckte även hans arméer samma känslor i Europa. De besegrade ländernas medborgare ville se sina länder fria. Nationalkänslan växte fram när den franska armén bestämde över nästan hela världsdelen. Nationalkänslan var något nytt och den skulle bli en starkt politisk kraft i fortsättningen. Att folk har samma historia, talar samma språk och känner samhörighet med varandra också har rätt att bilda ett eget självständigt land, en nation är var nationalismen innebär. Det var mycket skrämmande för Europas furstar och kungar trots att det låter självklart för oss. 

Rika och fattiga länder - s.119

1 Vad är typiskt för ett i-land?

Ett i-land är ett industriland och de är rika. De har en balanserad inkomst och en bra ekonomi. Har bra utbildningar, 95% av alla vuxna kan läsa och skriva. Sjukvården kan för det mesta hjälpa de behövande. De har bra sjukhusmiljöer, bra verktyg och mediciner och de har bra sjukhuspersonal som är rätt utbildade.  

2 Vad är typiskt för ett u-land?

Ett u- land är ett utvecklingsland. De lever ett sämre liv och är ofta fattiga. 

a Försök förklara varför u-länderna är fattiga.

Eftersom de inte har kommit så långt i sin industriella, sociala och ekonomiska utveckling.

3. a) Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?

BNI per capita är det sammanlagda värdet av ett lands alla inkomster dividerat med antalet invånare. HDI är när man visar hur det är att leva i ett land. Man kan säga att HDI beskriver välfärden medan en ekonomisk inledning istället beskriver välståndet i ett land. De tre kriterierna är förväntad medellivslängd utbildning och medelinkomst. Förväntad livslängd är medelåldern av människorna i ett land. Ett land vill ha så hög livslängd så möjligt. Medelinkomsten är hur mycket människorna i ett land tjänar. Med en bättre utbildning kan det tex bli fler och bättre läkare vilket det är ett stort behov av i de fattiga länderna. 

b) Hur räknas HDI-index fram? 

Det beräknas med hjälp av tre steg. De beräknar hur länge en människa kan förväntas leva i genomsnitt. Utbildningsnivån mäts genom skriv- och läskunnigheten och hur många det går i skolan och får högre utbildning. De tredje steget är levnadsstandarden som mäts i BNI per capita. 

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?

Folk som är fattiga har ganska låg levnadsstandard och de har inte så hög inkomst. Eftersom de har dålig inkomst så har de inte råd med mat, vatten och läkemedel. 

De kanske inte har tillräckligt med mat och friskt vatten vilket kan leda till sjukdomar och svält. Om det är folktät och det är en som blir sjuk så är det lätt för sjukdomen att sprida sig och då är det fler som blir drabbade. 

Om det är mycket regn under ett år så kan deras skördar blir förstörda, och det leder ju också till att det blir för lite mat för att det ska räcka till alla, men det blir samma utgång ifall det inte regnar alls. Det blir för torrt för att skörden ska kunna växa. 

Det kan ju vara så att det fattiga landet har mest berg så finns det nästan ingen plats att så på vilket gör att man inte får tillräckligt med skörd och det leder till att de som bor i de mest drabbade områdena i det landet. 

6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.

Om det sker tex en jordbävning så drabbar det de fattiga länderna mer, eftersom de har sämre hus, som lättare kan falla ihop. Dessutom så är de fattiga länderna inte lika väl förberedda på sådana naturkatastrofer eftersom de inte har tillräckligt med pengar för att kunna skaffa förnödenheter och andra saker som man behöver vid en oväntad katastrof. 

Sen har de inte råd att bygga upp ett nytt samhälle och återställa alla skadorna som skett efter en katastrof. Det kostar ju jättemycket att bygga upp ett enda hus igen och om då hela samhällen faller ihop till rasmassor i naturkatastrofer så har man nästan ingen möjlighet att bygga upp det igen. 

7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?  

Det ges bistånd i form av hälsovård och utbildning genom att bygga skolor och sjukhus. Dessutom genom teknik till industri och jordbruk. Det kan också ges bistånd genom att införa effektivare odlingsmetoder och grödor som ger större skördar. Men ett bistånd kan också ges i form av lån. Men om ett land ger ett lån i bistånd så kan de skriva in i kontraktet att landet som får biståndet måste köpa något annat från det landet för en viss bestämd summa. 

Jämförelse s.110 - Qatar och Centralafrikanska republiken

A:   Jag har valt Qatar och Centralafrikanska Republiken. 

B: Qatar: 

Geografiskt läge - Gränsar till Saudiarabien 

Areal - 11 610 kvadratkilometer

Klimat och växtlighet - Inga skogar 

Folkmängd - 2351 st

Befolkningstäthet - 159 invånare per kvadratkilometer

Centralafrikanska republiken:

Geografiskt läge - I centrala Afrika

Areal - 622 980 kvadratkilometer 

Klimat och växtlighet - 36,3% täckt av skog

Folkmängd - 4803 st

Befolkningstäthet - 7 invånare per kvadratkilometer

C: 

Qatar: 

Födelsetal: 11 st per 1000 invånare. 

Dödstal: 1 st per 1000 invånare 

Spädbarnsdödlighet: 7 st per tusen levande födda barn. 

Naturlig folkökning: 4,5 %

Invandring och utvandring: En dryg tiondel av befolkningen är qatariska medborgare, resten är utländska migrantarbetare. 

Befolkningspyramid: 

Centralafrikanska republiken: 

Födelsetal: 34 st per 1000 invånare. 

Dödstal: 15 st per 1000 invånare. 

Spädbarnsdödlighet: 96 st per tusen levande födda barn. 

Naturlig folkökning: 2,0 %

Invandring och utvandring: 

Befolkningspyramid:  

D. Qatar:

Analfabetism: Läskunnigheten är 96,7 %. 

Andelen barn som börjat grundskolan: 92,4 %. 

Antal läkare per 1000 invånare: Finns ingen information

Centralafrikanska republiken:

Analfabetism: Läskunnigheten är 36,8 % 

Andelen barn som börjat grundskolan: 71,9 % 

Antal läkare per 1000 invånare: 0,1 

E. Qatar: 

BNI per capita eller BNP per capita: 139 760.  

Andel sysselsatta i jordbruket: 

Vilken typ av varor som exporteras och importeras (jämför råvaror med industrivaror): Bl.a naturgas, olja och oljeprodukter, konstgödsel och stål. De exporterar 31 767 per 1000 ton. 

Energiförbrukning: Elkonsumtionen för en person är 15 908 kilowattimmar. 

Centralafrikanska republiken: 

BNI per capita eller BNP per capita: 600. 

Andel sysselsatta i jordbruket: 

Vilken typ av varor som exporteras och importeras (jämför råvaror med industrivaror): Deras viktigaste exportvaror är diamanter, timmer, bomull och kaffe, men de exporterar och importerar även råolja. 

Energiförbrukning: Det finns inga uppgifter om energiförbrukningen. 

F. Qatar ligger på 31 plats och Centralafrikanska republiken ligger på 184 plats. Deras siffror är 0,85 för Qatar och 0,35 för Centralafrikanska republiken. 

G. I ett rikt land så finns det få som är analfabeter medan i de fattiga länderna finns det många fler som är analfabeter. I de fattiga länderna så är dödstalen ganska mycket högre än i de rika länderna, och det beror antagligen på att i de fattiga länderna så har de inte någon bra läkarutbildning eller någon bra medicin, och det påverkar till att dödstalen är ganska mycket högre än i rika länder. 

Utbildningen i fattiga länder skiljer sig väldigt mycket i jämförelse med de rika länderna. Om man tex jämför läskunnigheten mellan Qatar, som är ett rikt land och Centralafrikanska republiken som är ett fattigt land så ser man hur stor skillnad det faktiskt är. I Qatar så är läskunnigheten 96,7 % vilket är mycket jämfört med Centralafrikanska republiken som bara har 36,8 % i läskunnighet. 

Det skiljer sig inte lika mycket i hur många barn som börjat grundskolan i Qatar och Centralafrikanska republiken. I Qatar är det 92,4 % av alla barn som har börjat grundskolan och i Centralafrikanska republiken så är det 71,9 % som har börjat grundskolan. 

I de rika länderna så finns det många utbildade läkare per tusen invånare än det finns i de fattiga länderna, i Centralafrikanska republiken så är antalet läkare per 1000 invånare 0,1.                                                                     Energiförbrukningen i de rika länderna är betydligt mycket högre än i de fattiga länderna, men jag hittade inga uppgifter om Centralafrikanska republiken.