DNA ur en kiwi- frukt

DNA ur en kiwi- frukt

Uppgift: Uppgiften var att få fram DNA:t ur en kiwi- frukt. 

Syfte: Syftet med labben var att man skulle lära sig hur man tar fram DNA och även att man skulle få se hur DNA kunde se ut. 

Hypotes: Jag tror att vi kommer att få fram DNA:t i kiwin eftersom det är en växt och växter innehåller DNA. 

Jag tror att DNA:t kommer att vara små prickar. 

Material: 

• En halv kiwi
• Skedar
• Bägare i olika storlekar
• T- röd
• Diskmedel
• Tratt
• Koksalt
• Objektglas 
• Täckglas
• Filterpapper
• Tandpetare 
• Mikroskop

Riskbedömning: Man kan få diskmedel i ögonen och i värsta fall kan det ge skador på ögat. Man kan också få diskmedel på huden och om man är allergisk så kan man få utslag och irritation. T- röd är inte heller bra att få i ögonen eller på huden, det kan nog ge samma reaktioner som diskmedlet. 

Utförande:

• Gröp ur innehållet ur den halva kiwin och mosa den i en bägare. 
• Ta 10 ml diskmedel och späd det med vatten så att volymen blir 100 ml. 
• Ta det utspädda diskmedlet och häll det över fruktköttet så att det täcks precis. 
• Häll i 3 g salt och rör om ordentligt. 
• Filtrera blandningen och låt filtratet hamna i en liten ren bägare. 
• Uppskatta volymen på filtratet och häll försiktigt ner en lika stor mängd T- röd i filtratet. Låt T- röd rinna längst kanten på bägaren så att den skiktar sig över filtratet. 
• Då ska mjölkvitt DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet, och du ska linda DNA:t runt en tandpetare och sedan försöka att dra upp det långsamt ur bägaren. 
• Lägg DNA:t på ett objektglas och lägg täckglaset över, kolla på DNA:t i mikroskopet. 

Resultat: Vi i min grupp fick fram DNA men det var svårt att se det i mikroskopet. Efter att vi hade filtrerat blandningen och hällt i T- röd så såg man hur det sakta växte fram vita små ”trådar”, och när vi lyfte upp en av DNA- trådarna så var den ganska lång och lite klibbig för den ville inte släppa från tandpetaren.    

Slutsats: Både frukter och andra levande varelser har DNA och det är en likhet mellan de. 

Min hypotes stämde till viss del, jag trodde att vi skulle få fram DNA:t ur kiwin och det fick vi. Men jag trodde att DNA:t skulle vara som små prickar vilket det inte var, det var som trådar. 

Resultatet blev som det skulle och vi fick fram DNA:t men vi kunde inte se det speciellt tydligt i mikroskopet. Jag tycker att resultatet är rimligt men man hade nog kunnat få ett ännu bättre resultat om man hade kunnat se ordentligt i mikroskopet. 

Felkällor: En felkälla kan vara att även om måtten för vatten och diskmedel är utskrivna så kan ju någon ta lite mer eller lite mindre av något, och detsamma gäller för T- röd. Man kan också mosa kiwi- frukten olika mycket och då kan det ge olika resultat. Temperaturerna på vattnet och T- röd kan också göra att resultatet blir olika. 

För att tänka på säkerheten så hade vi förkläde och skyddsglasögon. 

Argument - debatt kloning

FÖR:

1. Man kan klona ett djur (tex kor eller grisar) för att få flera bra djur. 
2. Vissa ägare till bra tävlingshästar vill klona de för att tjäna mer pengar. 
3. Man kan klona utrotningshotade djur så att de blir fler. 
4. Många klonade får har levt normala medelåldersliv vid full hälsa. 
5. I framtiden kanske man kan klona djur så att man kan återskapa utdöda djur. 
6. I framtiden så ska man kunna göra en så kallad terapeutisk kloning och det innebär att man klonar en del för en person som behöver en transplantation. Då kan man alltså skapa en ny kroppsdel med hjälp av kloning. 
7. Man kan få flera bra djur istället för ett. 
8. Är det tex en bra mjölkko man klonar så kan man få en till bra, och om man fortsätter så kan man till slut ha flera bra mjölkkor istället för en. 
9. Om mer än halva jordens befolkning tex skulle dö så skulle man kunna klona andra för att skapa en ny befolkning. 
10. Ju fler djur som ger bra råvaror desto fler av jordens människor får bättre råvaror att äta och dricka. 

EMOT: 

1. Det kostar mycket att klona ett enda djur och man tjänar inget på att lägga pengar på att bara få ett enda bra djur till. 
2. Det är förbjudet att tävla med klonade hästar och därför tjänar man inget på det. 
3. Om man gör det så kan man förvärra problemen med inavel. 
4. Det finns en stor risk att en klonad unge som föds visar sig vara svårt missbildad. 
5. Klonade djur som ser friska ut kanske inte kan få ett normallångt liv. 
6. Ett experiment på möss har visat att klonade möss dör i förtid. 
7. Om man ska kunna klona utdöda djur så måste man antingen hitta ett så välbevarat nerfryst djur så att kärnor i djurens celler bevarats helt intakta. Eller också så krävs det att man lyckas utveckla en metod för att återskapa levande cellkärnor genom att pussla ihop många olika fragment. 
8. När man klonar så får inte fostret bli ”tillverkat” på det normala sättet och det kan hända att det inte blir som det skulle vara. 
9. Även om man klonar så kommer inte fostret att bli en exakt kopia av sin mamma. 
10. Eftersom man använder en del näringsämnen och kemikalier så kan det hända att djur och människor får det i sig och att de inte mår bra av det. Tex om man mjölkar en klonad ko och lite kemikalier kommer med så kommer flera människor att få det i sig och det är inte speciellt bra. 

Källförteckning:

ne.se 

genteknik.nu 

kloning.se 

wikipedia.org 

Ne.se är en säker källa eftersom det är en ledande digitalt kunskapsföretag som är till för både företag, privatpersoner och skolor. Det är inte vem som helst som kan gå in och skriva på sidan och därför är faktan säker. Dessutom är det folk som kollar igenom texterna och rättar för att allt ska stämma. Denna är också rekommenderad av skolan vilket antyder att källan är tillräckligt trovärdig. 

Genteknik är också en bra sida eftersom all fakta på sidan kommer från vetenskapliga tidskrifter, och nästan alla texterna har varit på engelska från början. Det verkar dessutom som om sidan blir uppdaterad med ny fakta ganska ofta eftersom senaste uppdateringen var för inte så länge sedan. Denna källan är också rekommenderad av skolan. 

Kloning.se står det inte speciellt mycket om ifall det är nyuppdaterad fakta eller inte men skolan har rekommenderat den så jag tror att den är trovärdig. Dessutom så står det ungefär samma saker i de andra källorna så man kan ju dra slutsatsen att den är trovärdig. 

Wikipedia är den enda källan jag har använt mig av som inte är speciellt trovärdig, eftersom på den sidan kan vem som helst gå in och redigera. Den är inte trovärdig även om det finns folk som går in och kollar och rättar ibland för att all fakta ska vara rätt. Däremot går det att använda den om man jämför den med andra källor, vilket jag har gjort. 

Sammanfattning celldelning

Alla celler förökar sig genom delning, och de encelliga organismerna blir fler till antalet. Under den större delen av en cells liv ligger kromosomerna huller om buller utan att synas men strax före en celldelning drar DNA - molekylerna ihop sig och då kan man se de genom ett mikroskop. 

En cell har normalt 46 kromosomer och vid strax innan celldelningen så har en cell 92 kromosomer. Vid delningen går 46 kromosomer till varje dottercell och på så vis får de lika många kromosomer som modercellen. En blivande människa består av en enda cell när en spermie smälter samman med en äggcell, men under fosterutvecklingen och medan barnet växer så delar cellerna väldigt mycket. 

Från början så trodde man att arvet fanns i blodet, och det är därför man fortfarande använder uttrycket ”blodsband” när man säger att man är släkt med någon. Men numera vet man att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna, ägg och spermie, och alltså inte med blodet. 

Spermie och ägg bildas genom celldelning, men den celldelningen är annorlunda eftersom antalet celler minskar, de reduceras. Denna celldelning sker bara i äggstockarna och testiklarna. Människans könsceller har 23 kromosomer, och när ägget och spermien smälter samman vid en befruktning får barnet 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan, och det sammanlagda antalet blir alltså 46 kromosomer. 

Allt för min syster

Jag tycker att barnet gjorde rätt eftersom hon har rätt till sin egen kropp, det är inte hennes föräldrar som får bestämma vad hon ska göra med den. 

Filmen fick mig att tänka lite på döden. 

Jag tänker på hur det kan ha varit för hela familjen, men även för varje enskild person. 

Jag tänker även på hur det skulle kunna ha varit om det hade varit min familj som varit drabbad. 

Jag blir orolig att det ska drabba mig eller någon i min närhet. 

Jag tycker inte att det är okej att man klonar ett barn bara för att få ett identiskt barn som donator. 

Allas liv är lika mycket värda. 

Jag tänker på hur man ska göra för att gå vidare efter att något tragiskt har drabbat en familj. 

En annan sak jag tänker på är hur svårt det måste vara att acceptera att någon i ens närhet var dödssjuk. 

Dessutom stöttade mamman inte sina andra barn så som hon borde ha gjort. 

Källkritik - debatt abort

http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Behandlingar/Abort/

http://www.umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/

Jag har använt mig av 1177 vårdguiden, jag har jämfört den med ungdomsmottagningens (umos) hemsida och det står samma sak på båda sidorna. 1177 är en säker sida liksom UMO eftersom de är skrivna av personer som är specialister inom ämnet och som vet va det handlar om, de är även läkare. 

http://www.dagen.se/debatt/abortforbud-ar-inte-alls-orimligt-1.93449

Min andra källa är en tidningsartikel ur tidningen Dagen. Den blev skriven den 20 februari 2014 av Mats Selander som är talesperson för Kristna värdepartiet. Dagen är en politiskt oberoende tidning med kristen grund. 

http://www.rfsu.se/sv/Internationellt/Vara-tre-fokusomraden/Abort/Abort---argument-och-myter/

RFSU är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik. Eftersom de är en organisation så har de en styrelse. Styrelsen kollar antagligen vad som är rätt och fel på hemsidan. Deras högst beslutande organ är kongressen, det är den som väljer ut personer till styrelsen. 

Labbrapport - estrar

Fruktdoft och blomdoft

Uppgift:

Man skulle framställa estrar.

Syfte 

Man skulle lära sig hur estrar framställs.

Material: 

Två provrör

Propanol

Etanol

Vatten

Bägare

Brännare

Trefot

Nät

Skyddsglasögon

Ättiksyra

Koncentrerad svavelsyra

Förkläde

Utförande

Vi skulle ta allt material och förbereda allting. Sen skulle vi mäta upp 1 cm etanol i ett prov rör och 1 cm propanol i ett annat provrör. Sedan skulle man ta i 1 cm ättiksyra i varje provrör. Vi skulle fylla en bägare med vatten och värma vattnet över brännaren, men det fick inte börja koka, det skulle bli runt 80°. Efter att vattnet hade blivit tillräckligt uppvärmt så stängde man av brännaren och så tillsatte vår lärare den koncentrerade svavelsyran i båda provrören. När svavelsyran var tillsatt så skulle vi sätta ner provrören i det varma vattnet. De skulle stå i det varma vattnet i ca 5 minuter. När de hade stått där i ca 5 minuter så skulle vi ta en annan skål som vi skulle fylla ett tunt lager med vatten i, och sen tog vi det ena provröret och hällde ut innehållet i det tunna lagret med vatten. Då kom det fram en doft. Sen sköljde man av skålen för att det inte skulle finnas några rester av den andra blandningen skulle finnas kvar. Sen gjorde man samma sak med den andra blandningen. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Vi kom fram till att den ena blandningen luktade aceton och den andra blandningen luktade en blandning av aceton och ättika. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Vi hade ingen hypotes. En förbättring vi kunde ha gjort var att vi hade kunnat ha koll på vilken blandning som var vilken. Dessutom så hade vi först missuppfattat instruktionerna så vi blandade etanol och propanol istället för att ha de i två olika provrör. 

Vädret 2050 - film

Egen laboration - labbrapport

Rubrik

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Egen laboration 

Uplift 

(Vad är det ni ska göra?)

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Jag använde en lamphållare och en lampa, tre ledningar, en plastmugg, ett glas, en träbit, en pappersbit, enståltråd och ett batteri (4,5V). 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Man tar lampan och lamphållaren och kopplar i två av ledningarna i lamphållaren, sen kopplar men den ena ledningen i batteriet och den andra i ämnet som man vill testa. Den sista kabeln kopplar man mellan lampan och materialet som man vill testa. 

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag trodde att plastmuggen, glaset, träbiten och pappersbiten inte leder ström, men att ståltråden leder ström.

Riskanalys 

Om man kopplar ihop pluspol och minuspol till varandra genom att ta en ledning och sätta den ena änden på pluspolen och den andra på minuspolen, då blir det kortslutning. Är det ett starkt batteri som blir kortslutet så blir det väldigt varmt och det kan börja brinna. En annan risk kan vara att om man kopplar ledningarna fel så kan man få en stöt. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Jag kom fram till att ståltråden leder ström men inte de andra materialen.

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min slutsats är att det är ganska få vardagliga material som leder ström. Min hypotes stämde, jag trodde att det bara var ståltråden som ledde ström och det stämde. 

Felkällor kan vara att batterierna man använder är olika starka, det kan också vara att lampan man använder inte funkar och då får man resultatet att inget av materialen man provar leder ström. Jag använde att batteri med 4,5V men en felkälla skulle kunna vara att någon annan har använt ett batteri med minde volt så hade kanske inte lampan lyst lika tydligt.  

Statisk elektricitet 23/10

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Man skulle lära sig mer om statisk elektricitet och förstå vad det är. 

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Vi har använt oss av ballonger, silkespapper och aluminiumfolie. 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Vi hade ingen hypotes, vi bara gjorde uppgiften. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi tog ballongen mot håret och sedan höll den över håret så åkte håret upp efter ballongen pga att det bildades statisk elektricitet när man gned den mot håret. 

Det var samma ska som hände när man höll ballongen över silkespappret och aluminiumkulorna. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?) 

Eftersom jag inte hade någon hypotes innan så kan jag varken ha rätt eller fel. Man skulle kunna vara mer försiktig med ballongerna så de inte smäller. Felkällor kan vara att man gnuggar ballongen i olika hår, man kan ha haft olika stora silkespappersbitar och man kan ha haft olika stora aluminiumkulor. 

Induktion

Induktion

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle koppla två kablar mellan en amperemätare och en spole, sen skulle vi föra en magnet genom spolen och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

(Hur ska ni göra?)

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att spolen kommer att bli magnetisk. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi rörde magneten fram och tillbaka så visade det utslag på amperemätaren. När vi höll magneten stilla så hände det ingenting och det visade inget på amperemätaren heller. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Min hypotes stämde inte, jag trodde att spolen skulle bli magnetisk, men det blev den inte. Felkällor kan vara att magneterna kan ha visat olika mycket utslag och man kan ha kopplat kablarna olika. Vi använder induktion för att skapa el till olika saker. 

Tillverka en elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle tillverkan en elektromagnet. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet. 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats (svara på frågorna i en löpande text)

-Hur fungerar elektromagneten?

-Hur tror du att du ska göra för att elektromagneten ska bli starkare?

-Var finns elektromagneter?

För att en elektromagnet ska kunna fungera så behövs elektricitet, tex ett batteri. (Batteri - magnet, inget batteri - ingen magnet). Jag tror att för att göra elektromagneten starkare så kan man använda ett starkare batteri. Elektromagneter finns på vissa dörrar, när man sätter på strömmen och sen sätter upp dörren så fastnar den. När man sen vill stänga dörren så stänger man bara av strömmen och så lossnar dörren och går att stänga. 

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Vi skulle titta på när vår lärare visa oss om magnetfältet runt en ledare. Vi fick se att det fanns ett magnetfält runt en kabel som leder ström. Då drogs kabeln till magneten som hon höll. 

Labbrapport Magnetfält

Magnetfält

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle lägga en plastficka över en magnet och sen strö ut järnfilspån på plastfickan ovanpå magnaten och se hur det la sig, då fick vi se hur ett magnetfält ser ut. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Resultat (Här visar du bilden du har ritat)

Slutsats (Här beskriver du hur magnetfältet runt en magnet ser ut. Du får gärna beskriva magnetfältet runt jorden)

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?) 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min hypotes stämde inte. Man hade kunnat ta det mer försiktigt när man strödde ut järnfilspånet så att man fick se lättare hur det la sig efter magnetfältet. Felkällor kan vara att man använde olika mycket järnfilspån och magneterna kan ha haft olika starkt magnetfält. Magnetfältet runt en magnet går från nord till syd. 

Labb- rapport ekosystem i burk

Syfte: 

Syftet var att lära sig mer om ekosystem.

Hypotes: 

Djuren behöver växter för att kunna överleva. Utan växter så dör djuren. Växterna behöver djuren eftersom de behöver koldioxid och djuren andas ut koldioxid. 

Material: 

Glasburk, jord, maskar, ett dött löv, levande växter och vatten. 

Utförande:

 Vi tog en glasburk och fyllde i ungefär 1/4 jord. Sen la vi i maskar, ett dött löv och några levande växter. Efter det vattnade vi lite i burken och sen satte vi på locket. 

Resultat: 

Första mätningen:

Jag kunde inte se någon förändring förutom att det är mer fuktigt i burken. 

Andra mätningen:

Jag kunde inte se så mycket som är förändrat men jag ser en mask som är död. Där är inte så jättemycket vatten på glaset. 

Vikt: 378,2g 

Diskussion/slutsats: 

Vattnet avdunstar och bildar vattendroppar på burkens insida. Det har inte växt något nytt i burken och den levande växten jag satte ner i burken håller på att dö. 

Felkällor: Felkällor kan vara att man har tagit olika mycket vatten i burken. Man har olika många maskar i burkarna och man har olika växter. Man kan ha mätt vikten på olika vågar som mäter olika. Några burkar kanske läcker luften som finns i burkarna.