Följder - industriella revolutionen

I den andra delen skall du redogöra för följderna och närmare bestämt hur människors liv förändrades. Här ska uttrycket urbanisering vara med samt vilka nya samhällsgrupper som framkommer under denna tid. Uppgiften skall vara klar senast 30/11 23:59 och även den mailas och publiceras på bloggen.  

Eftersom många av produktionerna hade stärkts och det hade blivit större framgång i olika industrier så har de flesta människorna fått det bättre efter denna tiden. Alla fick så klart inte det bättre än tidigare, men det gällde så klart inte alla. 

Industrin spred sig till länder som USA men också till länder i Europa, och de spred sig från Storbritannien. Folket fick lättare att överleva tack vare att industrierna satte fart och blev stora. Jordbruket var en av industrierna, där det producerades mycket mer än tidigare och det ledde till att det fanns mer mat att köpa, dvs mer till varje hushåll. Under denna tiden kom man också på flera nya vaccin som kunde bota tidigare dödliga sjukdomar, vilket ledde till en större befolkning. Det var fortfarande stor skillnad mellan rika och fattiga, de fattiga fick alla de sämre jobben och levde i sämre miljö än de rika. 

Nya varor kom till i de växande industrierna och det blev lättare att resa med ångbåtar och järnvägar. Nu kunde man resa till andra länder på ett lättare och smidigare sätt men det var ändå många som stannade kvar i sina hem. 

Urbaniseringen var att det var många som bytte jobb och många flyttade speciellt till städerna. Många hade jobbat på åkrar och med jordbruk tidigare men nu valde de att jobba i fabrikerna som fanns i industristäderna. De som började jobba i fabrikerna som fanns i industriländerna var tvungna att lämna landsbygden och åkrarna som man hade varit beroende av innan. 

Planera måltid

Planera måltid

Fakta

Vi har valt att göra mat till Jenny. Jenny brukar känna sig trött ofta, så vi tycker att hon behöver mer kolhydrater. Därför har vi valt att göra panerad torsk med potatis och hollandaisesås, samt morötter, broccoli och ärtor. Potatis, ärtor, broccoli och morötter kan skördas under hösten och vintern. Fisken kan fiskas upp när som helst under året. 

Recept 

Hollandaisesås: 

75g smör

1 äggula

1/2 pressad citronsaft

2-3 msk vatten

salt

malen vitpeppar

Näringsämnen 

• Torsken innehåller D- vitamin, B6, B12, Omega 3 och protein. 

• Potatis innehåller kolhydrater, vatten och fibrer. 

• Broccoli innehåller mycket mineraler och vatten. 

• Ärtor innehåller mineraler, kolhydrater, fibrer och vatten. 

Frågor

1. Ja, den är bra. Den innehåller näringsämnen som mineral, vitaminer, fibrer, protein pga fisken och äggen, potatisen innehåller mycket kolhydrater. 
2. Vi byter fisken mot quorn eller baljväxter som böner eller linser. 
3. Broccoli, morot och potatis skördas under hösten. Man fiskar torsken under hösten också. Citron är kanske inte det bästa för att det inte växer i Sverige men man kan ha något undantag. 
4. Man kan köpa billigare fisk som hokifilé. 
5. Utseendet var inte det bästa, men smaken var bra. Fisken, potatisen, hollandaisesåsen, allting smakade bra. Maten hade fin konsistens. Vi hann inte fixa alla grönsakerna, så vi hade bara morötter när vi åt. 
6. Planera bättre, dela upp sakerna bättre. Vi var inte så effektiva, vi hann inte med allt som tex ärtorna och broccolin. Vi är inte helt säkra på vi gjorde helt rätt. Jenny tyckte om att laga mat till sig själv och måltiden vi gjorde tog ganska långt. Då var vi ändå två personer.

Egen laboration - labbrapport

Rubrik

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Egen laboration 

Uplift 

(Vad är det ni ska göra?)

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Jag använde en lamphållare och en lampa, tre ledningar, en plastmugg, ett glas, en träbit, en pappersbit, enståltråd och ett batteri (4,5V). 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Man tar lampan och lamphållaren och kopplar i två av ledningarna i lamphållaren, sen kopplar men den ena ledningen i batteriet och den andra i ämnet som man vill testa. Den sista kabeln kopplar man mellan lampan och materialet som man vill testa. 

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag trodde att plastmuggen, glaset, träbiten och pappersbiten inte leder ström, men att ståltråden leder ström.

Riskanalys 

Om man kopplar ihop pluspol och minuspol till varandra genom att ta en ledning och sätta den ena änden på pluspolen och den andra på minuspolen, då blir det kortslutning. Är det ett starkt batteri som blir kortslutet så blir det väldigt varmt och det kan börja brinna. En annan risk kan vara att om man kopplar ledningarna fel så kan man få en stöt. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Jag kom fram till att ståltråden leder ström men inte de andra materialen.

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min slutsats är att det är ganska få vardagliga material som leder ström. Min hypotes stämde, jag trodde att det bara var ståltråden som ledde ström och det stämde. 

Felkällor kan vara att batterierna man använder är olika starka, det kan också vara att lampan man använder inte funkar och då får man resultatet att inget av materialen man provar leder ström. Jag använde att batteri med 4,5V men en felkälla skulle kunna vara att någon annan har använt ett batteri med minde volt så hade kanske inte lampan lyst lika tydligt.  

A presentation about me

My name is Jasmin Lundahl and i’m 14 years old. I live with my mum and my three siblings, two sisters and one brother. My mum’s name is Jenny, my sisters name are Felicia and Annie and my brothers name is Karl. Felicia is 12 years old, Annie is 5 years old and Karl is 4 years old. We also have a cat and two horses, the cat is called Skrållan and the horses is called Elle and Noblesse. Skrållan is 11 years old, Elle is 22 years old and Noblesse is 18 years old. I have quite a few friends but is only a few I am with nearly every day. My hobby is riding. I like horses and I dislike football and homework. My school is big but it is shared in two parts, one part is to the class from preschool to the fifth grade and the other part is from sixth grade and up to ninth grade. Lund is a pretty small town in the south part of Sweden. 

My Instagram: jasminlun

My snapchat: pingusissa

Bakomliggande orsaker - industriella revolutionen

I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in. 

Jordbruk: 

Först hade varje bonde flera små ”remsor” åker för att alla skulle få ha lite av den bra jorden och lite av den dåliga. Då var alla beroende av varandra när man skulle så, skörda och plöja. Men parlamentet (samma som vår riksdag) hade på 1700- talet beslutat att alla skulle ha en lite större bit åkermark istället för flera små remsor, vilket gjorde det lättare att bruka sin jord som de själva ville istället för att behöva anpassa sig till de andra bönderna. 

Arbetskraft: 

Många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa i övergången till ett modernare jordbruk eftersom fårskötseln inte krävde så mycket  arbetskraft. Det var många bönder som fick lämna sina gårdar när godsägaren ville ha tillbaka sin mark för att använda den till fårskötsel. Många som inte hade jord att bruka kunde också livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt. Men allmänningarna delades upp vi skiftet och det var många som blev arbetslösa. Det fanns därför gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna. 

Kapital: 

De brittiska handelsfartygen som fraktade varor över hela världen var väldigt lönsamma. Speciellt de skeppen som fraktade slavar från Afrika till Amerika, vilket gjorde att det fanns gott om kapital som kapitalägarna var villiga att satsa i nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa till exempel maskiner. Det gällde samma sak inom jordbruket eftersom de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Godsägarna satsade gärna vinsterna i nya verksamheter som industriföretag. 

Råvaror: 

Det var många som gick över till fårskötsel i det nya jordbruket eftersom det krävde mindre arbetskraft och samtidigt fick jordbrukarna ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet och eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien så var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, som tex Sverige. Men i slutet av 1700- talet så lyckades en engelsk jordbrukarsägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Koks var gjort av stenkol och det fanns gott om stenkol i Storbritannien. 

Uppfinningar: 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än man någonsin gjort tidigare, och i början var vattenkraft den viktigaste drivkraften för maskiner och därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod. 

Ångmaskinen uppfanns i början av 1700- talet men den användes än så länge bara för att pumpa vatten ur gruvorna. Skotten James Watt hittade ett sätta att förbättra ångmaskinen så att den kunde användas för att driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna från 1840. Man kunde snart sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet, därefter dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. Ångmaskinens betydelse var mycket stor och den kom att förändra samhället helt, ungefär lika mycket som våra dagars datorer. 

Statisk elektricitet 23/10

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Man skulle lära sig mer om statisk elektricitet och förstå vad det är. 

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Vi har använt oss av ballonger, silkespapper och aluminiumfolie. 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Vi hade ingen hypotes, vi bara gjorde uppgiften. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi tog ballongen mot håret och sedan höll den över håret så åkte håret upp efter ballongen pga att det bildades statisk elektricitet när man gned den mot håret. 

Det var samma ska som hände när man höll ballongen över silkespappret och aluminiumkulorna. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?) 

Eftersom jag inte hade någon hypotes innan så kan jag varken ha rätt eller fel. Man skulle kunna vara mer försiktig med ballongerna så de inte smäller. Felkällor kan vara att man gnuggar ballongen i olika hår, man kan ha haft olika stora silkespappersbitar och man kan ha haft olika stora aluminiumkulor. 

Induktion

Induktion

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle koppla två kablar mellan en amperemätare och en spole, sen skulle vi föra en magnet genom spolen och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

(Hur ska ni göra?)

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att spolen kommer att bli magnetisk. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi rörde magneten fram och tillbaka så visade det utslag på amperemätaren. När vi höll magneten stilla så hände det ingenting och det visade inget på amperemätaren heller. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Min hypotes stämde inte, jag trodde att spolen skulle bli magnetisk, men det blev den inte. Felkällor kan vara att magneterna kan ha visat olika mycket utslag och man kan ha kopplat kablarna olika. Vi använder induktion för att skapa el till olika saker. 

Intervju + inlämningsuppgift

Intervju 1

1. Hur gammal är du?

38 år

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Lägenhet

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

I genomsnitt en gång i veckan.

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Tvätta fulla maskiner samt vara sparsam med tvätt- och sköljmedel. 

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Vädra kläder som är använda men inte smutsiga. 

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Ofta är dyrare tvättmedel drygare och mer effektivt, då kostar det mindre per tvätt. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

De betyder att plagget kan tvättas i 40° eller 60° och att det kan strykas. 

Intervju 2

1. Hur gammal är du?

21 år

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Lägenhet

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

1 gång i veckan.

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag själv 

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Använda miljömärkta skölj/ tvättmedel och tvätta på låg temperatur. Har man möjlighet att lufttorka tvätten skall man helst göra det.

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Tvätta så mycket tvätt så möjligt och försöka tvätta en gång per vecka.  

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Ingen aning. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

Kan strykas, tvättas på 60°, tvättas på 40°, skall handtvättas och får ej torktumlas. 

Intervju 3

1. Hur gammal är du?

37 år 

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Hus

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

Varannan dag

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag 

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Miljövänligt tvättmedel. 

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Tvätta bara när du har en full maskin. 

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Spara på tvätt- och sköljmedel, och inte använda mer än nödvändigt. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

Strykning tillåten, 60°, 40°, ingen torktumling, handtvätt.  

1. Se intervjuerna ovan. 

2. Intervjuperson 2 sa att man skulle tvätta på låg temperatur och lufttorka om man har möjlighet. Det tycker jag är bra eftersom det är bra för miljön om man gör det. 

3. Jag tycker att det är bra att man bara tvättar när man har en full maskin för annars så slösar man både el och tvättmedel för bara lite tvätt. 

4. Intervjuperson 1 och 3 tycker båda att man ska vara sparsam med skölj- och tvättmedel eftersom det blir billigare och bättre för miljön. 

5. H: Jag kommer inte på något på hälsa. 

    E: Man kan köpa billigt tvättmedel och tvätta så lite så möjligt, för både vatten och el kostar också. 

    M: För att det inte ska påverka miljön så mycket så kan man använda så lite tvättmedel så möjligt och tvätta så sällan så möjligt. 

6. Det var helt okej att intervjua folk men däremot så vill jag nog inte göra det för ofta. 

Packa resväska

Ich packe fünf paar Unterhosen und drei paar Schwarze Strümpfe. In meinem Koffer habe ich auch zwei paar blaue Hosen. Ich packe auch zwei Sweatshirt und eine grün Jacke. In meinen Koffer habe ich auch ein paar rotes Schuhe. 

Heir ist meinen Koffer

Tillverka en elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle tillverkan en elektromagnet. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet. 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats (svara på frågorna i en löpande text)

-Hur fungerar elektromagneten?

-Hur tror du att du ska göra för att elektromagneten ska bli starkare?

-Var finns elektromagneter?

För att en elektromagnet ska kunna fungera så behövs elektricitet, tex ett batteri. (Batteri - magnet, inget batteri - ingen magnet). Jag tror att för att göra elektromagneten starkare så kan man använda ett starkare batteri. Elektromagneter finns på vissa dörrar, när man sätter på strömmen och sen sätter upp dörren så fastnar den. När man sen vill stänga dörren så stänger man bara av strömmen och så lossnar dörren och går att stänga. 

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Vi skulle titta på när vår lärare visa oss om magnetfältet runt en ledare. Vi fick se att det fanns ett magnetfält runt en kabel som leder ström. Då drogs kabeln till magneten som hon höll. 

Labbrapport Magnetfält

Magnetfält

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle lägga en plastficka över en magnet och sen strö ut järnfilspån på plastfickan ovanpå magnaten och se hur det la sig, då fick vi se hur ett magnetfält ser ut. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Resultat (Här visar du bilden du har ritat)

Slutsats (Här beskriver du hur magnetfältet runt en magnet ser ut. Du får gärna beskriva magnetfältet runt jorden)

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?) 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min hypotes stämde inte. Man hade kunnat ta det mer försiktigt när man strödde ut järnfilspånet så att man fick se lättare hur det la sig efter magnetfältet. Felkällor kan vara att man använde olika mycket järnfilspån och magneterna kan ha haft olika starkt magnetfält. Magnetfältet runt en magnet går från nord till syd. 

Reflektion träning och kondition

1. Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har din/a metoder  fungerat, varför?
Jag klarade inte av att springa Gunnesborundan på den tiden som jag hade som mål och det var 24 minuter, men jag var ändå några sekunder snabbare. Första gången så sprang jag rundan på 25.30 minuter och denna gången sprang jag den på 25.17 minuter. Min kondition har blivit lite bättre under perioden som vi har jobbat med kondition. Jag har inte kunnat utföra det som var min metod eftersom jag inte har haft tid men däremot så har jag ridit flera gånger i veckan istället och det är nästan lika ansträngande och jobbigt som att jogga. 

2.  Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?
Jag tycker att min kondition har blivit lite bättre för jag orkar lite mer än jag gjorde innan men den kan bli mycket bättre. 

3.  Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.
Jag har cyklat och gått dit jag ska varje gång det har gått att göra det, så istället för att ta bussen till skolan så har jag cyklat eller gått. Jag har också ridit och varit i stallet.

4.  Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?
Jag tycker att det är ganska bra att skriva träningsdagbok för då kan man hålla koll på vad man har gjort och när man har gjort det. Däremot kanske man inte alltid hinner skriva i dagboken och ibland kan man glömma det och sen när man ska skriva så kommer man inte ihåg vad det var man hade gjort. 

5.  Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?
Det enda jag har tränat innan detta arbetsområdet har varit när jag har ridit så jag har nog förändrat min träning lite eftersom jag har börjat träna lite mer nu. 

6.   Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?

Man orkar göra fler saker på dagarna och man kan göra det snabbare. Man kan koncentrera sig bättre på lektionerna också. Man blir inte lika lätt trött. 

7.   Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis?

      Varför ? Varför inte?

Jag ska försöka att fortsätta träna min kondition eftersom jag vill få bättre kondition men det är inte säkert att jag hinner träna upp den så mycket, men det blir ändå lite konditionsträning i stallet. 

8.   Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.

Jag tycker att hela arbetsområdet har varit ganska kul, för det var kul att göra något som man inte brukar göra. Det var ganska jobbit med konditionsträningen och orienteringen men det var kul samtidigt. Jag tyckte att lagspelen var roligast speciellt när det bara var tjejer. 

Idrottsdagbok:

Söndagen den 6/9 så cyklade jag till nova och tillbaka. 

Tisdagen den 15/9 så orienterade vi i Skrylle.

Söndagen den 20/9 så gick jag till och från Vallkärra från Norra Fäladen. 

Tisdagen den 29/9 så delade vi in oss i grupper och i grupperna skulle vi hitta på en dans som skulle passa till en viss låt. 

Torsdagen den 1/10 så red jag i ungefär en timme.

Fredagen den 2/10 så red jag också i ca en timme. 

Lördagen den 3/10 så red jag i lite mer än en timme. 

Måndagen den 5/10 så visade vi upp våra danser som vi hade gjort i grupper.

Tisdagen den 6/10 så var vi i friskis huset och provade på spinning och gym. Vi hade först spinning i 45 minuter och sen var vi på gymmet i 45 minuter.  

Måndagen den 12/10 så joggade jag ca 3 km. 

Hållbar utveckling

1. Är du beredd att minska din konsumtion för att ta ett ökat globalt ansvar? 
Ja, jag är beredd att minska min konsumtion för att det ska bli bättre för miljön och jag behöver inte köpa så mycket onödigt utan bara det jag behöver.

2. Hur kan du göra för att minska din konsumtion av alla olika typer av varor?
Jag kan köpa mindre saker som jag inte behöver, för även om jag inte behöver mer kläder så köper jag kanske en ny tröja bara för att den är snygg, och det kan jag sluta med. Jag kan också sluta köpa en massa smink och andra saker som jag egentligen inte behöver. Jag kan också använda sakerna längre så att  jag inte bara köper nytt för att jag vill det utan kanske också för att jag behöver det som tex om jag vill ha en ny grimma till min häst även om den jag har är hel och funkar bra så behöver jag inte köpa någon ny ändå.

3. Vilken typ av varor är det lättast/ svårast för dig att minska med?
Jag tror att det som är lättast är nog att sluta att köpa för mycket kläder och smink, men det kommer nog att vara svårare att köpa ridsaker och saker till mina hästar.

4. Vilken typ av konsumtion kommer att öka mest i framtiden tror du?
Jag tror att telefon och datorkonsumtionen kommer att öka i framtiden eftersom det kommer många nya modeller på både telefoner och datorer och då vill alla ha det nyaste och köper de. Jag tror också att klädkonsumtionen kommer att öka, för alla vill ha de nyaste trenderna och modellerna och så köper man det och så använder man det lite sen kommer nästa trend och så köper man det.

5. Fundera ut fler sätt att minska ditt ekologiska fotavtryck på än de som finns på sidan 88 i grundboken. 
Man behöver inte resa till andra länder så mycket, man kan bestämma att man bara ska resa en eller max två gånger per år, för då blir det inte lika många som behöver flyga och då är det bättre för miljön.
När man diskar behöver man inte låta kranen stå och rinna utan man kan stänga av den.

6. Ge tips på olika sätt att stå emot alla reklambudskap som vi ständigt stöter på. 
På vissa datorer kan man sätta på Adblock och då får man inte reklam. Man kan också stå emot reklam genom att undvika att titta på reklam på tv.n

7. Ge förslag på hur man kan minska mängden hushållssopor. 
Man kan slänga mindre mat, om man får mat över så kan man frysa in det och äta det en annan dag istället för att slänga det. Man kan också återvinna soporna bättre.

Tänk efter 2:1

T1 Förklara varför (–2) är större än (–5).
(-2) är närmare noll och därför är det större.

T2 a) Förklara varför (–5) – 3 = (–8) och varför 5 – (–3) = 8. 
(-5)-3=(-8)
Man ska ta bort tre från (-5) och då går man nedåt till (-8).

5-(-3)=5+3=8
Man vänder det negativa talet (-3) till ett positivt tal 3.

b) Vilka olika betydelser har minustecknen i 5 – (–3) = 8?
Det första minustecknet betyder "ta bort" medan det andra betyder att det är ett negativt tal. 

T3 
a Vad menar man när man säger: ”plus minus noll”
Det betyder att det ligger precis mellan de positiva och de negativa talen. 

b Vilken är lösningen till ekvationen x + 6 = 4?

X+6=4      X=(-2) 

(-2)+6=4

c Det tog lång tid innan man började räkna med negativa tal, trots att man länge använt subtraktioner. Varför?

För att man trodde inte att det fanns tal som var mindre än noll. 

Problemlösning 2:1

P5: Fyra på varandra följande positiva heltal har summan 386. Vilka är talen?

386/4= 96,5      

96,5≈ 97

97 + 98 + 99 + 100= 394. Det är 8 för mycket.

97-2=95      98-2=86     99-=97    100-2=98

95 + 96 + 97 + 98= 386 

P8  Medelvärdet av tre på varandra följande negativa heltal är –19. Vilka är talen?

(-?) + (-?) + (-?) = (-?)/3= (-19)

Medelvärdet är alltid i mitten i talföljden och alltså ska (-19) vara i mitten och eftersom det skulle vara tre på varandra följande tal så ska det vara ett högre och ett mindre tal. 

(-19)-1= (-18)

(-19)+1= (-20)

(-18) (-19) (-20)