tisdag 7 juni 2016

summary - stonecold week 22

Summary:

LINK: Link was brought, and he thought it was Ginger who had changed his mind and he wanted Link out of his bedroom. He opened his eyes and when his mind cleared he released that it wasn't Ginger, it was the police. It was still dark, and he thought that the police would arrest Link and Ginger or something like that but when they had packed and was on their feet the police went of. Ginger thought the clock was around six.

Link asked him what they should do, and Ginger asked if Link had any moneys. Link told him what he had, and then they went to a all- night kebab house. They bought coffee and then sat they and talked the whole morning. But when all the breakfast- time costumers started drop in and started to give Link and Ginger dirty looks, they decided to leave and go somewhere els.

They walked and walked the whole day, before they came to a church. In the same time they walked Ginger asked people for moneys, some of them just past like we warn't there but the other was nicer and gave us some moneys. When we came to the church Ginger counted the moneys and released that they had enough money to eat cheese rolls to lunch. They eat the cheese rolls in the church.


SHELTER: On his way to inspect theatreland it was two dossers approached him, and asked for change.




Rika och fattiga länder - s.119

1 Vad är typiskt för ett i-land?
Ett i-land är ett industriland och de är rika. De har en balanserad inkomst och en bra ekonomi. Har bra utbildningar, 95% av alla vuxna kan läsa och skriva. Sjukvården kan för det mesta hjälpa de behövande. De har bra sjukhusmiljöer, bra verktyg och mediciner och de har bra sjukhuspersonal som är rätt utbildade.  

2 Vad är typiskt för ett u-land?
Ett u- land är ett utvecklingsland. De lever ett sämre liv och är ofta fattiga. 
a Försök förklara varför u-länderna är fattiga.
Eftersom de inte har kommit så långt i sin industriella, sociala och ekonomiska utveckling.


3. a) Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
BNI per capita är det sammanlagda värdet av ett lands alla inkomster dividerat med antalet invånare. HDI är när man visar hur det är att leva i ett land. Man kan säga att HDI beskriver välfärden medan en ekonomisk inledning istället beskriver välståndet i ett land. De tre kriterierna är förväntad medellivslängd utbildning och medelinkomst. Förväntad livslängd är medelåldern av människorna i ett land. Ett land vill ha så hög livslängd så möjligt. Medelinkomsten är hur mycket människorna i ett land tjänar. Med en bättre utbildning kan det tex bli fler och bättre läkare vilket det är ett stort behov av i de fattiga länderna. 

b) Hur räknas HDI-index fram? 
Det beräknas med hjälp av tre steg. De beräknar hur länge en människa kan förväntas leva i genomsnitt. Utbildningsnivån mäts genom skriv- och läskunnigheten och hur många det går i skolan och får högre utbildning. De tredje steget är levnadsstandarden som mäts i BNI per capita. 





5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
Folk som är fattiga har ganska låg levnadsstandard och de har inte så hög inkomst. Eftersom de har dålig inkomst så har de inte råd med mat, vatten och läkemedel. 
De kanske inte har tillräckligt med mat och friskt vatten vilket kan leda till sjukdomar och svält. Om det är folktät och det är en som blir sjuk så är det lätt för sjukdomen att sprida sig och då är det fler som blir drabbade. 
Om det är mycket regn under ett år så kan deras skördar blir förstörda, och det leder ju också till att det blir för lite mat för att det ska räcka till alla, men det blir samma utgång ifall det inte regnar alls. Det blir för torrt för att skörden ska kunna växa. 
Det kan ju vara så att det fattiga landet har mest berg så finns det nästan ingen plats att så på vilket gör att man inte får tillräckligt med skörd och det leder till att de som bor i de mest drabbade områdena i det landet. 



6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Om det sker tex en jordbävning så drabbar det de fattiga länderna mer, eftersom de har sämre hus, som lättare kan falla ihop. Dessutom så är de fattiga länderna inte lika väl förberedda på sådana naturkatastrofer eftersom de inte har tillräckligt med pengar för att kunna skaffa förnödenheter och andra saker som man behöver vid en oväntad katastrof. 
Sen har de inte råd att bygga upp ett nytt samhälle och återställa alla skadorna som skett efter en katastrof. Det kostar ju jättemycket att bygga upp ett enda hus igen och om då hela samhällen faller ihop till rasmassor i naturkatastrofer så har man nästan ingen möjlighet att bygga upp det igen. 




7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?  

Det ges bistånd i form av hälsovård och utbildning genom att bygga skolor och sjukhus. Dessutom genom teknik till industri och jordbruk. Det kan också ges bistånd genom att införa effektivare odlingsmetoder och grödor som ger större skördar. Men ett bistånd kan också ges i form av lån. Men om ett land ger ett lån i bistånd så kan de skriva in i kontraktet att landet som får biståndet måste köpa något annat från det landet för en viss bestämd summa. 

onsdag 1 juni 2016

Källkritik - debatt abort



Jag har använt mig av 1177 vårdguiden, jag har jämfört den med ungdomsmottagningens (umos) hemsida och det står samma sak på båda sidorna. 1177 är en säker sida liksom UMO eftersom de är skrivna av personer som är specialister inom ämnet och som vet va det handlar om, de är även läkare. 







Min andra källa är en tidningsartikel ur tidningen Dagen. Den blev skriven den 20 februari 2014 av Mats Selander som är talesperson för Kristna värdepartiet. Dagen är en politiskt oberoende tidning med kristen grund. 





RFSU är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik. Eftersom de är en organisation så har de en styrelse. Styrelsen kollar antagligen vad som är rätt och fel på hemsidan. Deras högst beslutande organ är kongressen, det är den som väljer ut personer till styrelsen.