Bakomliggande orsaker - industriella revolutionen

I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in. 

Jordbruk: 

Först hade varje bonde flera små ”remsor” åker för att alla skulle få ha lite av den bra jorden och lite av den dåliga. Då var alla beroende av varandra när man skulle så, skörda och plöja. Men parlamentet (samma som vår riksdag) hade på 1700- talet beslutat att alla skulle ha en lite större bit åkermark istället för flera små remsor, vilket gjorde det lättare att bruka sin jord som de själva ville istället för att behöva anpassa sig till de andra bönderna. 

Arbetskraft: 

Många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa i övergången till ett modernare jordbruk eftersom fårskötseln inte krävde så mycket  arbetskraft. Det var många bönder som fick lämna sina gårdar när godsägaren ville ha tillbaka sin mark för att använda den till fårskötsel. Många som inte hade jord att bruka kunde också livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt. Men allmänningarna delades upp vi skiftet och det var många som blev arbetslösa. Det fanns därför gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna. 

Kapital: 

De brittiska handelsfartygen som fraktade varor över hela världen var väldigt lönsamma. Speciellt de skeppen som fraktade slavar från Afrika till Amerika, vilket gjorde att det fanns gott om kapital som kapitalägarna var villiga att satsa i nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa till exempel maskiner. Det gällde samma sak inom jordbruket eftersom de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Godsägarna satsade gärna vinsterna i nya verksamheter som industriföretag. 

Råvaror: 

Det var många som gick över till fårskötsel i det nya jordbruket eftersom det krävde mindre arbetskraft och samtidigt fick jordbrukarna ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet och eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien så var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, som tex Sverige. Men i slutet av 1700- talet så lyckades en engelsk jordbrukarsägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Koks var gjort av stenkol och det fanns gott om stenkol i Storbritannien. 

Uppfinningar: 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än man någonsin gjort tidigare, och i början var vattenkraft den viktigaste drivkraften för maskiner och därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod. 

Ångmaskinen uppfanns i början av 1700- talet men den användes än så länge bara för att pumpa vatten ur gruvorna. Skotten James Watt hittade ett sätta att förbättra ångmaskinen så att den kunde användas för att driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna från 1840. Man kunde snart sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet, därefter dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. Ångmaskinens betydelse var mycket stor och den kom att förändra samhället helt, ungefär lika mycket som våra dagars datorer. 

Statisk elektricitet 23/10

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Man skulle lära sig mer om statisk elektricitet och förstå vad det är. 

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Vi har använt oss av ballonger, silkespapper och aluminiumfolie. 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Vi hade ingen hypotes, vi bara gjorde uppgiften. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi tog ballongen mot håret och sedan höll den över håret så åkte håret upp efter ballongen pga att det bildades statisk elektricitet när man gned den mot håret. 

Det var samma ska som hände när man höll ballongen över silkespappret och aluminiumkulorna. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?) 

Eftersom jag inte hade någon hypotes innan så kan jag varken ha rätt eller fel. Man skulle kunna vara mer försiktig med ballongerna så de inte smäller. Felkällor kan vara att man gnuggar ballongen i olika hår, man kan ha haft olika stora silkespappersbitar och man kan ha haft olika stora aluminiumkulor. 

Induktion

Induktion

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle koppla två kablar mellan en amperemätare och en spole, sen skulle vi föra en magnet genom spolen och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

(Hur ska ni göra?)

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att spolen kommer att bli magnetisk. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi rörde magneten fram och tillbaka så visade det utslag på amperemätaren. När vi höll magneten stilla så hände det ingenting och det visade inget på amperemätaren heller. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Min hypotes stämde inte, jag trodde att spolen skulle bli magnetisk, men det blev den inte. Felkällor kan vara att magneterna kan ha visat olika mycket utslag och man kan ha kopplat kablarna olika. Vi använder induktion för att skapa el till olika saker. 

Intervju + inlämningsuppgift

Intervju 1

1. Hur gammal är du?

38 år

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Lägenhet

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

I genomsnitt en gång i veckan.

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Tvätta fulla maskiner samt vara sparsam med tvätt- och sköljmedel. 

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Vädra kläder som är använda men inte smutsiga. 

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Ofta är dyrare tvättmedel drygare och mer effektivt, då kostar det mindre per tvätt. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

De betyder att plagget kan tvättas i 40° eller 60° och att det kan strykas. 

Intervju 2

1. Hur gammal är du?

21 år

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Lägenhet

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

1 gång i veckan.

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag själv 

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Använda miljömärkta skölj/ tvättmedel och tvätta på låg temperatur. Har man möjlighet att lufttorka tvätten skall man helst göra det.

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Tvätta så mycket tvätt så möjligt och försöka tvätta en gång per vecka.  

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Ingen aning. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

Kan strykas, tvättas på 60°, tvättas på 40°, skall handtvättas och får ej torktumlas. 

Intervju 3

1. Hur gammal är du?

37 år 

2. Hur bor du? I lägenhet/radhus/ villa

Hus

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig? 

Varannan dag

4. Vem/ vilka brukar sköta tvättprocessen?

Jag 

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig så möjligt?

Miljövänligt tvättmedel. 

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder? 

Tvätta bara när du har en full maskin. 

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall? 

Spara på tvätt- och sköljmedel, och inte använda mer än nödvändigt. 

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?  

Strykning tillåten, 60°, 40°, ingen torktumling, handtvätt.  

1. Se intervjuerna ovan. 

2. Intervjuperson 2 sa att man skulle tvätta på låg temperatur och lufttorka om man har möjlighet. Det tycker jag är bra eftersom det är bra för miljön om man gör det. 

3. Jag tycker att det är bra att man bara tvättar när man har en full maskin för annars så slösar man både el och tvättmedel för bara lite tvätt. 

4. Intervjuperson 1 och 3 tycker båda att man ska vara sparsam med skölj- och tvättmedel eftersom det blir billigare och bättre för miljön. 

5. H: Jag kommer inte på något på hälsa. 

    E: Man kan köpa billigt tvättmedel och tvätta så lite så möjligt, för både vatten och el kostar också. 

    M: För att det inte ska påverka miljön så mycket så kan man använda så lite tvättmedel så möjligt och tvätta så sällan så möjligt. 

6. Det var helt okej att intervjua folk men däremot så vill jag nog inte göra det för ofta. 

Packa resväska

Ich packe fünf paar Unterhosen und drei paar Schwarze Strümpfe. In meinem Koffer habe ich auch zwei paar blaue Hosen. Ich packe auch zwei Sweatshirt und eine grün Jacke. In meinen Koffer habe ich auch ein paar rotes Schuhe. 

Heir ist meinen Koffer

Tillverka en elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle tillverkan en elektromagnet. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet. 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats (svara på frågorna i en löpande text)

-Hur fungerar elektromagneten?

-Hur tror du att du ska göra för att elektromagneten ska bli starkare?

-Var finns elektromagneter?

För att en elektromagnet ska kunna fungera så behövs elektricitet, tex ett batteri. (Batteri - magnet, inget batteri - ingen magnet). Jag tror att för att göra elektromagneten starkare så kan man använda ett starkare batteri. Elektromagneter finns på vissa dörrar, när man sätter på strömmen och sen sätter upp dörren så fastnar den. När man sen vill stänga dörren så stänger man bara av strömmen och så lossnar dörren och går att stänga. 

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Magnetfältet runt en ledare - demonstration

Vi skulle titta på när vår lärare visa oss om magnetfältet runt en ledare. Vi fick se att det fanns ett magnetfält runt en kabel som leder ström. Då drogs kabeln till magneten som hon höll. 

Labbrapport Magnetfält

Magnetfält

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle lägga en plastficka över en magnet och sen strö ut järnfilspån på plastfickan ovanpå magnaten och se hur det la sig, då fick vi se hur ett magnetfält ser ut. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Resultat (Här visar du bilden du har ritat)

Slutsats (Här beskriver du hur magnetfältet runt en magnet ser ut. Du får gärna beskriva magnetfältet runt jorden)

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?) 

Resultat

(Vad kom ni fram till) 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min hypotes stämde inte. Man hade kunnat ta det mer försiktigt när man strödde ut järnfilspånet så att man fick se lättare hur det la sig efter magnetfältet. Felkällor kan vara att man använde olika mycket järnfilspån och magneterna kan ha haft olika starkt magnetfält. Magnetfältet runt en magnet går från nord till syd. 

Reflektion träning och kondition

1. Utvärdera målet för din tid på Gunnesborundan, dvs hur har din kondition påverkats under perioden, har din/a metoder  fungerat, varför?
Jag klarade inte av att springa Gunnesborundan på den tiden som jag hade som mål och det var 24 minuter, men jag var ändå några sekunder snabbare. Första gången så sprang jag rundan på 25.30 minuter och denna gången sprang jag den på 25.17 minuter. Min kondition har blivit lite bättre under perioden som vi har jobbat med kondition. Jag har inte kunnat utföra det som var min metod eftersom jag inte har haft tid men däremot så har jag ridit flera gånger i veckan istället och det är nästan lika ansträngande och jobbigt som att jogga. 

2.  Upplever du att du märkt en förbättring av din kondition på något mer sätt (du orkar mer) sedan v.35? På vilket/vilka sätt?
Jag tycker att min kondition har blivit lite bättre för jag orkar lite mer än jag gjorde innan men den kan bli mycket bättre. 

3.  Du har under 6-7 veckor fört träningsdagbok. Sammanfatta kortfattat hur du tränat på egen hand eller i din förening.
Jag har cyklat och gått dit jag ska varje gång det har gått att göra det, så istället för att ta bussen till skolan så har jag cyklat eller gått. Jag har också ridit och varit i stallet.

4.  Vad tycker du om att skriva träningsdagbok? Fördelar / nackdelar?
Jag tycker att det är ganska bra att skriva träningsdagbok för då kan man hålla koll på vad man har gjort och när man har gjort det. Däremot kanske man inte alltid hinner skriva i dagboken och ibland kan man glömma det och sen när man ska skriva så kommer man inte ihåg vad det var man hade gjort. 

5.  Har du under dessa veckor förändrat din egen träning? Varför? Varför inte?
Det enda jag har tränat innan detta arbetsområdet har varit när jag har ridit så jag har nog förändrat min träning lite eftersom jag har börjat träna lite mer nu. 

6.   Vilka fördelar i vardagen har du om du är vältränad och har god kondition?

Man orkar göra fler saker på dagarna och man kan göra det snabbare. Man kan koncentrera sig bättre på lektionerna också. Man blir inte lika lätt trött. 

7.   Tror du att du kommer att fortsätta med att träna din kondition fortsättningsvis?

      Varför ? Varför inte?

Jag ska försöka att fortsätta träna min kondition eftersom jag vill få bättre kondition men det är inte säkert att jag hinner träna upp den så mycket, men det blir ändå lite konditionsträning i stallet. 

8.   Utvärdera hela arbetsområdet, dvs konditionsträningen, orienteringen, lagspelen.

Jag tycker att hela arbetsområdet har varit ganska kul, för det var kul att göra något som man inte brukar göra. Det var ganska jobbit med konditionsträningen och orienteringen men det var kul samtidigt. Jag tyckte att lagspelen var roligast speciellt när det bara var tjejer. 

Idrottsdagbok:

Söndagen den 6/9 så cyklade jag till nova och tillbaka. 

Tisdagen den 15/9 så orienterade vi i Skrylle.

Söndagen den 20/9 så gick jag till och från Vallkärra från Norra Fäladen. 

Tisdagen den 29/9 så delade vi in oss i grupper och i grupperna skulle vi hitta på en dans som skulle passa till en viss låt. 

Torsdagen den 1/10 så red jag i ungefär en timme.

Fredagen den 2/10 så red jag också i ca en timme. 

Lördagen den 3/10 så red jag i lite mer än en timme. 

Måndagen den 5/10 så visade vi upp våra danser som vi hade gjort i grupper.

Tisdagen den 6/10 så var vi i friskis huset och provade på spinning och gym. Vi hade först spinning i 45 minuter och sen var vi på gymmet i 45 minuter.  

Måndagen den 12/10 så joggade jag ca 3 km.