Reflektion - fördjupningsarbete SO

Grupp: Rosa, Mayela, Jasmin, Max och Lukas. 

Vi har fått lite felaktig fakta och därför så diskuterar vi fel saker på vissa delar i inspelningen. 

1.Vilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

• Jag hade vietnamkriget och det var ett inbördeskrig mellan Sydvietnam och Nordvietnam. Vietnam hade delats i två delar efter det att Frankrike lämnat landet, och eftersom ledarna från de två olika delarna av landet ville att landet skulle styras på olika sätt så startades det ett krig. 
• Rosa hade Irakkriget och det började för att landet hade gått in i en ekonomisk kris efter Irak- Irankriget. USA gick ut och sa att Irak var ett hot mot hela världen och det var tack vare det som kriget bröt ut. 
• Mayela hade fotbollskriget och en av anledningarna till att det bröt ut var tack vare ett viktigt VM- kval i fotboll. De två lagen som skulle spela mot varandra var från Honduras och El Salvador. El Salvador vann och Honduras blev riktigt sura. Det slutade i en stor konflikt med många döda. 
• Max hade Afghansk- sovjetiska kriget och det uppkom eftersom Afghanistan signalerade att de ville ha hjälp från USA, men USA lyssnade inte på deras ”rop” på hjälp. Då kom Sovjetunionen in och hjälpte till. 
• Lukas hade Kubakrisen och det blev en kris eftersom den dåvarande ledaren var en diktator och det kunde han vara eftersom han hade ett stort stöd från USA, men när han blev störtad och den  nya ledaren tog över så sa han upp all kontakt med USA. Detta var på grund av att USA såg ner på den nya ledaren och det tyckte inte den nya ledaren om. 

2.Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

En likhet mellan Kubakrisen och fotbollskriget var att båda två var mer en kris än ett krig men de började av två helt olika anledningar. Kubakrisen kom till pga problem med diktatorer och andra politiska saker medan fotbollskriget var en större kris där man började pga en fotbollsmatch och som sen slutade i ett litet krig på fyra dagar och ganska många döda. 

Vietnamkriget kom till pga att landet blev uppdelat i två delar och ledarna för de olika delarna ville styra på olika sätt, och det än den enda konflikten i vår grupp som kom till pga den anledningen. Irakkriget startade efter att de hade försökt invadera Kuwait för att lösa en ekonomisk kris som uppkommit efter det Iran- Irakkriget men det enda de lyckades med var att hamna i ännu ett nytt krig istället. Afghansk- sovjetiska kriget uppkom enbart eftersom USA inte hjälpte de när de behövde hjälp och Sovjetunionen istället gick in och hjälpte de. 

En likhet mellan alla konflikterna förutom fotbollskriget var att USA var inblandat på något sätt, i vietnamkriget var de med och krigade på Sydvietnams sida. I Kubakrisen så tyckte inte USA om att de bytte ledare och pga det så sa Kubas nya ledare upp all kontakt med USA, i Afghansk- sovjetiska kriget så vägrade USA att hjälpa Afghanistan när de behövde hjälp och i Irakkriget så gick USA ut med en lögn om att Irak var ett hot mot hela världen vilket även startade kriget. 

En annan likhet mellan dessa är att i alla konflikterna förutom fotbollskriget och Irakkriget så är Sovjetunionen också inblandad på olika sätt. 

3.Ni fick i era arbeten ge förslag på hur era konflikter kunde förhindras.

Diskutera i gruppen rimligheten i dessa förslag.

Hittar ni gemensamma nämnare i hur ni tänkt förhindra konflikterna. 

Irakkriget skulle kunna stoppas genom att stora länder med makt, som USA, inte ska lägga sig i. Ett annat sätt kriget skulle kunna ha förhindrats på var att under presidentvalet i USA så var det egentligen den andra opponenten som skulle ha vunnit, men pga att domaren hade makten att bestämma om rösterna skulle räknas om eller inte så vann presidenten som sen förklarade krig mot Irak. 

Jag vet inte om om det fanns andra utlösande faktorer är matchen för fotbollskriget (det står inget på Mayelas blogg), men om fotbollsmatchen var det som utlöste fotbollskriget så skulle de kunna ha haft mer koll på matchen så att det kanske inte hade urartat så mycket som det gjorde. 

4.Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Man kan ju som bekant använda sig av historien för olika syften.

”Hur kan historia användas på olika sätt, i olika sammanhang och för olika syften?”

Använd en av era konflikter som exempel.

Om man vet anledningen till att ett krig eller en konflikt uppkommer så kan man hålla koll efter liknande saker sen och på det sättet kan man förhindra att krig uppkommer i framtiden. Men det kan också vara så att någon vet hur ett krig eller en konflikt har uppkommit och då kan de utnyttja den kunskapen till att starta nya krig och konflikter. 

Riskanalys

Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Man kan se till så att man inte krockar med någon annan när man springer. Man ska också ha skor på sig och om man inte har skor på sig så ska man vara helt barfota, man ska alltså inte ha strumpor på sig i så fall. Ta reda på exakt vad och hur man ska göra, så att man inte gör fel och det sker olyckor pga det. 

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Om man ska använda bommarna, ringarna eller lianerna så ska man se till att de är säkrade innan man börjar använda de. Man ska se till att klubbor till innebandy och annat hålls nere på marken och att man inte springer och fäktar med de. Ska man använda plintar så ska man alltid ha mattor så att man inte skadar sig om man ska hoppa ner från plintarna, man ska helst ha mattor på båda sidorna av plintarna. Man ska också se till att det är avstånd mellan personerna så att någon inte råkar slå till någon annan. 

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Om man spelar innebandy eller något annat spel där man behöver klubbor så ska man se till att man alltid håller de nere på marken så att man inte slår någon annan med de. Man kan se till att alltid ha koll på vad som händer och lyssna på nya instruktioner så att det inte sker olyckor pga missförstånd och liknande. Ett exempel var när jag och Heidi höll i en idrottlektion, vi hade först en sammarbetslek och sen hade vi korskillerboll. På korskillerbollen så skulle det kunna vara så att de inte lyssnade tillräckligt noga och därför sprang de på fel håll och krockade med andra. Sen kanske de inte lyssnade när vi sa att det kom fler bollar och då var de inte beredda när de blev träffade. 

Musikhistoria - Joseph Martin Kraus

Joseph Martin Kraus:

Joseph Martin Kraus föddes den 20 juni 1756 i Miltenberg i Tyskland och han dog den 15 december 1792 i Stockholm. Han levde under Wienklassicismen Han var en tysk- svensk tonsättare. Hans musikgenre var klassisk musik. Han var aktiv på 1780- 1790 talet. Kraus var den främsta tonsättaren i Sverige på det sena 1700- talet. 

Kraus studerade juridik och filosofi vid bl.a universitetet i Göttingen efter att han hade gått ut musikutbildningen i Mannheim. 1778 begav han sig till Sverige  och han intog strax därefter en ledande ställning i det gustavianska musiklivet, och 1781 blev han utnämnd till andre kapellmästare vid Operan i Stockholm. Kraus åkte på en studieresa 1782- 1786 där han lärde känna Haydn och Gluck, och 1788 utnämndes han till förste hovkapellmästare. 

Hans största verk är operorna ”Proserpin” och ”Aeneas i Cartago” som var komponerad till invigningen av det nya operahuset 1782. Han har även skrivit den komiska operan ”Soliman den andre” 1789, och han har även skrivit musik till en rad skådespel, konsertarior, balettmusik och annat. 

Kraus anslöt sig till Glucks reformprogram stilmässigt, men hans musik bär tydliga förromantiska drag. Detta gäller inte minst hans symfonier och stråkkvartetter. Men han var kanske mest personlig i sin sorgemusik över Gustav III, ”Symphonie funébre” och ”Begravningskantaten”. 

Jämförelse mellan medeltiden och wienklassicismen:

Medeltiden: Medeltiden varade från år 800 - 1450. Medeltiden varade fram till renässansens intågande på mitten av 1400- talet. Notskriften och den gregorianska sången föddes, och flerstämmigheten blev ett fenomen, och allt detta hände under medeltiden. 

Man började intressera sig för musiken från en teoretisk synvinkel, och för första gången fick tonerna namn och organiserades i skalor på 800- talet. Vi kallar nu de tidiga skalorna för ”kyrkotonarter” eller ”modusskalor”. Det vanligaste instrumentet under medeltiden var rösten. 

Wienklassicismen: 

Wienklassicismen varade i ca 70 år, mellan ca 1750- 1820. På wienklassicismen levde och verkade några av tidernas största kompositörerna genom tiderna. Det var bl.a Mozart, Haydn och Beethoven som verkade då. Under wienklassicismen så gällde nästan helt och hållet homofonin, vilket var att melodistämman var självständig medan de andra stämmorna bildar harmonier.  

Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/joseph-martin-kraus  

https://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Martin_Kraus 

http://www.musiksok.se/PERSONER/u_Kraus,_Jos_M.html 

http://komponera.se/musikhistoria/ 

DNA ur en kiwi- frukt

DNA ur en kiwi- frukt

Uppgift: Uppgiften var att få fram DNA:t ur en kiwi- frukt. 

Syfte: Syftet med labben var att man skulle lära sig hur man tar fram DNA och även att man skulle få se hur DNA kunde se ut. 

Hypotes: Jag tror att vi kommer att få fram DNA:t i kiwin eftersom det är en växt och växter innehåller DNA. 

Jag tror att DNA:t kommer att vara små prickar. 

Material: 

• En halv kiwi
• Skedar
• Bägare i olika storlekar
• T- röd
• Diskmedel
• Tratt
• Koksalt
• Objektglas 
• Täckglas
• Filterpapper
• Tandpetare 
• Mikroskop

Riskbedömning: Man kan få diskmedel i ögonen och i värsta fall kan det ge skador på ögat. Man kan också få diskmedel på huden och om man är allergisk så kan man få utslag och irritation. T- röd är inte heller bra att få i ögonen eller på huden, det kan nog ge samma reaktioner som diskmedlet. 

Utförande:

• Gröp ur innehållet ur den halva kiwin och mosa den i en bägare. 
• Ta 10 ml diskmedel och späd det med vatten så att volymen blir 100 ml. 
• Ta det utspädda diskmedlet och häll det över fruktköttet så att det täcks precis. 
• Häll i 3 g salt och rör om ordentligt. 
• Filtrera blandningen och låt filtratet hamna i en liten ren bägare. 
• Uppskatta volymen på filtratet och häll försiktigt ner en lika stor mängd T- röd i filtratet. Låt T- röd rinna längst kanten på bägaren så att den skiktar sig över filtratet. 
• Då ska mjölkvitt DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet, och du ska linda DNA:t runt en tandpetare och sedan försöka att dra upp det långsamt ur bägaren. 
• Lägg DNA:t på ett objektglas och lägg täckglaset över, kolla på DNA:t i mikroskopet. 

Resultat: Vi i min grupp fick fram DNA men det var svårt att se det i mikroskopet. Efter att vi hade filtrerat blandningen och hällt i T- röd så såg man hur det sakta växte fram vita små ”trådar”, och när vi lyfte upp en av DNA- trådarna så var den ganska lång och lite klibbig för den ville inte släppa från tandpetaren.    

Slutsats: Både frukter och andra levande varelser har DNA och det är en likhet mellan de. 

Min hypotes stämde till viss del, jag trodde att vi skulle få fram DNA:t ur kiwin och det fick vi. Men jag trodde att DNA:t skulle vara som små prickar vilket det inte var, det var som trådar. 

Resultatet blev som det skulle och vi fick fram DNA:t men vi kunde inte se det speciellt tydligt i mikroskopet. Jag tycker att resultatet är rimligt men man hade nog kunnat få ett ännu bättre resultat om man hade kunnat se ordentligt i mikroskopet. 

Felkällor: En felkälla kan vara att även om måtten för vatten och diskmedel är utskrivna så kan ju någon ta lite mer eller lite mindre av något, och detsamma gäller för T- röd. Man kan också mosa kiwi- frukten olika mycket och då kan det ge olika resultat. Temperaturerna på vattnet och T- röd kan också göra att resultatet blir olika. 

För att tänka på säkerheten så hade vi förkläde och skyddsglasögon. 

Källkritik - Vietnamkriget

Jag har använt mig av källorna: 

• ne.se 
• so-rummet.se - http://blog.svd.se/historia/2014/02/27/varfor-borjade-vietnamkriget/
• wikipedia
• kalla-kriget.se (http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/vietnamkriget.php) 

ne.se: 

Nationalencyklopedin (ne.se) är ett ledande digitalt kunskapsföretag som utvecklar och erbjuder produkter och tjänster för dagens och morgondagens kunskapsbehov. De har höga kvar på tillförlitlighet, tillgänglighet och användarupplevelse. 

NE:s källor är ämnesexperter och skribenter och de har i sin tur egna trovärdiga källor. Detta gäller även NE:s ämnesredaktörer. Dessutom är det en trovärdig källa eftersom det alltid kollas så att all fakta stämmer, och så rekommenderar skolan den som en trovärdig källa. Jag har även använt NE för att jämföra med fakta från andra sidor. 

so-rummet.se: 

En annan källa jag har använt mig av är so-rummet och so-rummet är en gratis digital lärresurs, och det är även Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek för skolans SO- ämnen. 

Sidan drivs av Robert de Vries som är en utbildad gymnasielärare inom historia, religion och samhällskunskap. Han har många års erfarenhet som SO- lärare i Göteborg. Men det finns också många olika skribenter med på sidan, och en stor del av so-rummets textmaterial är därför skrivet av andra lärare, författare och ämnesexperter/ sakkunniga. 

So-rummet är en politiskt neutral webbplats, och texterna på sidan är skrivna av personer med stora kunskaper inom det berörda ämnet. Texterna är tänkta att fungera som en introduktion eller en sammanfattning till de olika områdena. Däremot är so-rummets fakta sällan helt objektiv eftersom den oftast baserar sig på tolkningar av andras källor eller andras/ egna upplevelser och intryck. Därför tycker de att man alltid ska använda andra källor vid sidan av so-rummets texter. 

Jag tycker att so-rummet är en ganska säker källa, men det mesta av faktan får man inte från själva so-rummet utan från olika länkar som finns där. 

http://blog.svd.se/historia/2014/02/27/varfor-borjade-vietnamkriget/: 

Denna källan hittade jag länkad på so-rummet, och detta är en text som var insatt i Svenska Dagbladets historieblogg. Det är Dick Harrison som har skrivit denna artikeln och han är väldigt kunnig inom historia och därför anser jag att denna källan är trovärdig, och dessutom har jag jämfört den med mina andra källor. 

Wikipedia:

Wikipedia är en annan källa jag har använt mig av, men denna källan är inte lika säker som de andra eftersom vem som helst kan gå in och redigera i texterna. Däremot så är det många som kollar igenom texterna så att redigeringarna stämmer och om de inte stämmer så stängs den som redigerat texten fel av så att den aldrig mer kan redigera i wikipedia. 

Men eftersom jag har jämfört faktan med de andra källorna och allt har stämt så litar jag på wikipedia. 

Vietnamkriget

Vietnamkriget var en 20 år lång kamp mellan Sydvietnam och dess allierade USA på ena sidan och den kommunistiska gerillan stödd av Nordvietnam. 

Under andra världskriget var Vietnam ockuperat av Japan, men när Japan kapitulerade ockuperade brittiska och franska trupper södra delen av Vietnam. Den norra sidan av Vietnam ockuperades av kinesiska trupper. Kina återlämnade norra Vietnam till Frankrike enligt en överenskommelse. 

1883 erövrade Frankrikes trupper Vietnam efter många års strider, och 10 år senare slog fransmännen ihop Vietnam med Kambodja och Laos. De tre länderna bildade en fransk koloni kallad Franska Indokina. 

Det blev krig i Franska Indokina och det kriget kallades för Indokinakriget. Detta var ett krig mellan den vietnamesiska motståndsrörelsen Vietminh som leddes av Ho Chi Minh och Frankrike. Kriget varade från 1946 - 1954 (8 år) och det slutade med att Frankrike lämnade franska Indokina. Detta resulterade i att Vietnam blev självständigt men det delades i två delar, Nord och Syd. Nordvietnam var ett kommunistiskt styrt land och dess ledare var Ho Chi Minh, och Sydvietnam var USA- orienterat. 1955 blev Ngô Dinh Diêm president i Sydvietnam. 

Man beslutade att man skulle hålla ett val där man skulle bestämma hur ett återförenat Vietnam skulle styras, och det var Diêm som bestämde att det skulle vara ett val och det inträffade 1956. Det var en rätt stor risk att Diêm skulle förlora, och istället för att uppnå något med valet så började istället ett gerillakrig mot Diêmregimen. Först fördes kriget av religiösa grupper, sen av en kommunistisk gerilla som var understödd från Nordvietnam. Och det var detta som inledde vietnamkriget. 

De kommunistiska gerillagrupperna slog sig ihop med andra grupper 1960 och bildade gruppen FNL. Gruppen fick starkt stöd från regimen i Nordvietnam. Nordvietnam kom mer och mer att aktivt engagera sig i kriget och de fick omfattande vapenhjälp från Sovjetunionen och Kina. USA fruktade ett kommunistiskt övertagande av hela Vietnam och gav därför Diêmregimen stöd. De gav först bara materiellt stöd men sen började de även hjälpa till med militära rådgivare. 

President Johnson utnyttjade en incident mellan amerikanska jagare och nordvietnamesiska torpedbåtar till att genomdriva Tonkinresolutionen och han fick fria händer från kongressen att agera. Han beordrade bombningar av militära mål i norr. Han satte även in reguljära amerikanska arméförband i mars 1965. Med detta gjort trappades kriget upp mer och mer och i början av 1969, när den amerikanska insatsen var som störst, så fanns det ca 543 400 amerikanska soldater i Vietnam. Samtidigt gjorde Sydvietnam en kraftig uppbyggnad av sin armé, men trots alla dessa förbättringar så kunde de inte besegra FNL:s gerillaförband och de reguljära nordvietnamesiska styrkorna. Vid Tet- offensiven i februari 1968 visade det sig tydligt när FNL gick till våldsam offensiv, och USA blev allvarligt skakade. Deras offensiv slog tillbaka mot de med stora förluster som resultat, men offensiven visade att de optimistiska kalkyler om ett snabbt avgörande som amerikanske William Westmore hade offentliggjort var helt orealistiska. 

Sommaren 1968 lyckades president Johnson få till stånd fredshandlingar i Paris, och hans efterträdare Richard Nixon fortsatte dessa. Nixon började ett gradvis hemtagande av de amerikanska styrkorna, men fredsförhandlingarna ledde ingenstans och i mars 1972 FNL sin dittills största offensiv. USA svarade med att återuppta bombningarna och de minerade nordvietnamesiska hamnar. I december bröt nya förhandlingar samman, och USA startade en våldsam bomboffensiv som kallades för julbombningarna, och det skedde bl.a mot Hanoi. 

Man enades slutligen om ett stilleståndsavtal den 27 januari 1973, och USA drog bort sina sista förband. Tyvärr startade kriget på nytt, men eftersom USA:s kongress stoppat ytterligare amerikansk inblandning i augusti 1973 så kunde inte Sydvietnam hålla stånd längre. Styrkor från FNL och Nordvietnam kunde tåga in i Saigon den 30 april 1975, därefter kunde en kommunistisk regim etablera sig i hela Vietnam. Kambodja och Laos hade också dragits in i kriget och kommunistiska regimer tog makten där ungefär samtidigt. Kriget var slut i maj 1975. 

Med den stora beslutsamhet och uthållighet som FNL använde i kriget gjorde att befrielsefronten fick starkt stöd på landsbygden, och stödet ökade mer och mer ju större skada de amerikanska bombningarna gjorde. De sydvietnamesiska militärregeringarna hade nästan inget stöd från folket. Kriget var också väldigt impopulärt i USA, och motståndet från den amerikanska hemmaopinionen växte kraftigt i alla befolkningsskikt. Detta framtvingade ändrade ställningstaganden från många av politikerna som tidigare hade stött det amerikanska engagemanget. 

Alla som var involverade i kriget gick med stora förluster och kostnaderna blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade. Den sydvietnamesiska armén hade mer än      250 000 döda och 780 000 som var skadade, det har varit svårare att uppskatta hur stor förlust FNL och Nordvietnam gick med men man tror att det låg på ca 925 000 döda och mer än 2 miljoner skadade. Över detta tillkommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder, och till kostnaden får man också tillägga den enorma ödeläggelsen, där det har beräknats att USA:s bombningar med napalm, växtgifter och konventionella bomber har förstört en femtedel av Sydvietnams skogar och enorma åkerarealer. Den totala krigskostnaden för USA beräknades till ca 140 miljarder dollar och detta orsakade stora påfrestningar på USA:s ekonomi under flera år efter att kriget har tagit slut. 

Det folk kunde lära sig av utgången av Vietnamkriget var att inte ens en supermakt kan vara säker på att besegra en motståndare som är underlägsen om denna motståndaren tillämpar ett gerillakrig, speciellt inte om de även får ett stort stöd från civilbefolkningen. Vietnam blev en regionalt dominerande makt med ett långtgående inflytande över Laos och Kambodja, men deras ekonomi var inte speciellt bra eftersom den inte återhämtade sig efter kriget. 

Följderna av Vietnamkriget var att stora delar av Vietnam blev förstört i kriget, bara USA förstörde ungefär en femtedel av Sydvietnams skogar och åkerarealer. 

Alla länder som var med i kriget fick sämre ekonomi efter kriget då de fick betala väldigt mycket. 

En annan följd var att de som var med i kriget förlorade också väldigt många liv i kriget. 

Det var också väldigt många civilpersoner som dog i kriget, dvs det var väldigt många oskyldiga som dog bara för att de var på fel plats vid fel tillfälle. 

Man hade kunnat förhindra att kriget bröt ut om ledarna i de två olika delarna av Vietnam hade kunnat träffas och kommunicera, kanske kompromissat så att de inte hade behövt kriga för att få som de ville. 

Planeringsuppgift friluftsliv

Jag har valt att planera en vandring i skogen med en övernattning. Vi kommer att gå ca 1,5 mil och vi ska försöka gå ungefär 1 mil första dagen och 0,5 mil den andra dagen. Vi ska börja gå 8.30 för att vi ska ha så mycket tid så möjligt på oss så att vi inte behöver stressa oss genom vandringen. Alla ska ta med sovsaker till sig själv men jag står för all maten.

Vi ska dela upp vandringen i etapper så att vi tar små pauser emellanåt och kollar så att alla orkar fortsätta och ser till att alla dricker tillräckligt. Vi hade tänkt att första pausen skulle vara efter 3 km eftersom då kommer vi fram till en sjö som vi sen ska passera över med hjälp av kanoterna som finns vid sjön.

Andra etappen ska vi ta när vi har gått ca 7 km av den milen vi ska gå första dagen, där ska vi sitta ner ett tag för att vila fötterna och dricka vatten. Vi hade också planerat att kanske ta ett lättare mellanmål där så att ingen gick och var hungrig.

Vid tredje etappen så är vi framme vid övernattningsplatsen och det första vi gör när vi kommer dit är att sätta upp tälten, men en person får stå för att sätta igång elden och börja fixa maten som vi ska ha på kvällen. Vi lägger oss ganska tidigt eftersom alla är trötta men också för att vi ska upp tidigt dagen efter för att fortsätta vår vandring.

På morgonen går vi upp 07.00 och börjar direkt att packa ihop tälten och börjar fixa frukost för vi vill komma iväg så tidigt så möjligt. Vi äter pinnbröd, degen hade jag förberett sen innan, och alla fick fixa sina pinnar själv. Efter frukosten så fortsätter vi vår vandring.

Sista etappen består egentligen inte så mycket av att bara vandra utan vi ska gå en liten bit och sen ska vi klättra upp för en ganska brant klippvägg, sen en liten vandring till och sen har vi nått vår slutdestination.

Argument - debatt kloning

FÖR:

1. Man kan klona ett djur (tex kor eller grisar) för att få flera bra djur. 
2. Vissa ägare till bra tävlingshästar vill klona de för att tjäna mer pengar. 
3. Man kan klona utrotningshotade djur så att de blir fler. 
4. Många klonade får har levt normala medelåldersliv vid full hälsa. 
5. I framtiden kanske man kan klona djur så att man kan återskapa utdöda djur. 
6. I framtiden så ska man kunna göra en så kallad terapeutisk kloning och det innebär att man klonar en del för en person som behöver en transplantation. Då kan man alltså skapa en ny kroppsdel med hjälp av kloning. 
7. Man kan få flera bra djur istället för ett. 
8. Är det tex en bra mjölkko man klonar så kan man få en till bra, och om man fortsätter så kan man till slut ha flera bra mjölkkor istället för en. 
9. Om mer än halva jordens befolkning tex skulle dö så skulle man kunna klona andra för att skapa en ny befolkning. 
10. Ju fler djur som ger bra råvaror desto fler av jordens människor får bättre råvaror att äta och dricka. 

EMOT: 

1. Det kostar mycket att klona ett enda djur och man tjänar inget på att lägga pengar på att bara få ett enda bra djur till. 
2. Det är förbjudet att tävla med klonade hästar och därför tjänar man inget på det. 
3. Om man gör det så kan man förvärra problemen med inavel. 
4. Det finns en stor risk att en klonad unge som föds visar sig vara svårt missbildad. 
5. Klonade djur som ser friska ut kanske inte kan få ett normallångt liv. 
6. Ett experiment på möss har visat att klonade möss dör i förtid. 
7. Om man ska kunna klona utdöda djur så måste man antingen hitta ett så välbevarat nerfryst djur så att kärnor i djurens celler bevarats helt intakta. Eller också så krävs det att man lyckas utveckla en metod för att återskapa levande cellkärnor genom att pussla ihop många olika fragment. 
8. När man klonar så får inte fostret bli ”tillverkat” på det normala sättet och det kan hända att det inte blir som det skulle vara. 
9. Även om man klonar så kommer inte fostret att bli en exakt kopia av sin mamma. 
10. Eftersom man använder en del näringsämnen och kemikalier så kan det hända att djur och människor får det i sig och att de inte mår bra av det. Tex om man mjölkar en klonad ko och lite kemikalier kommer med så kommer flera människor att få det i sig och det är inte speciellt bra. 

Källförteckning:

ne.se 

genteknik.nu 

kloning.se 

wikipedia.org 

Ne.se är en säker källa eftersom det är en ledande digitalt kunskapsföretag som är till för både företag, privatpersoner och skolor. Det är inte vem som helst som kan gå in och skriva på sidan och därför är faktan säker. Dessutom är det folk som kollar igenom texterna och rättar för att allt ska stämma. Denna är också rekommenderad av skolan vilket antyder att källan är tillräckligt trovärdig. 

Genteknik är också en bra sida eftersom all fakta på sidan kommer från vetenskapliga tidskrifter, och nästan alla texterna har varit på engelska från början. Det verkar dessutom som om sidan blir uppdaterad med ny fakta ganska ofta eftersom senaste uppdateringen var för inte så länge sedan. Denna källan är också rekommenderad av skolan. 

Kloning.se står det inte speciellt mycket om ifall det är nyuppdaterad fakta eller inte men skolan har rekommenderat den så jag tror att den är trovärdig. Dessutom så står det ungefär samma saker i de andra källorna så man kan ju dra slutsatsen att den är trovärdig. 

Wikipedia är den enda källan jag har använt mig av som inte är speciellt trovärdig, eftersom på den sidan kan vem som helst gå in och redigera. Den är inte trovärdig även om det finns folk som går in och kollar och rättar ibland för att all fakta ska vara rätt. Däremot går det att använda den om man jämför den med andra källor, vilket jag har gjort. 

Homework week 40

• What is your favorite song? Why?

I think my favorite song is ”should have gone home” with Måns Zelmerlöw. I like it because I think it´s a good song and I feel happy when I listen to it. 

• Who is your favorite artist? Why?

I don´t have any favorite artist but I like Måns Zelmerlöw because he sings well and I like his songs. 

• Has your taste in music changed since you were in the seventh grade? If so, in what way and why?

I don´t know what I listened to in the seventh grade so I don´t know if it has changed. 

• Do you listen to the lyrics (låttexter)? Are they important? Why/Why not?

I don´t use to listen to the lyrics, but sometimes I do. I don´t know why I do it sometimes and not the other times. 

Sammanfattning - ljudinspelning William Golding

När William Golding skrev boken så valde han att skriva om småpojkar eftersom han själv har varit en liten pojke, så han vet hur det är. Han ville inte skriva om småflickor då han inte visste hur det var. Han bestämde sig för att skriva boken med hjälp av sin fru. 

Sammanfattning celldelning

Alla celler förökar sig genom delning, och de encelliga organismerna blir fler till antalet. Under den större delen av en cells liv ligger kromosomerna huller om buller utan att synas men strax före en celldelning drar DNA - molekylerna ihop sig och då kan man se de genom ett mikroskop. 

En cell har normalt 46 kromosomer och vid strax innan celldelningen så har en cell 92 kromosomer. Vid delningen går 46 kromosomer till varje dottercell och på så vis får de lika många kromosomer som modercellen. En blivande människa består av en enda cell när en spermie smälter samman med en äggcell, men under fosterutvecklingen och medan barnet växer så delar cellerna väldigt mycket. 

Från början så trodde man att arvet fanns i blodet, och det är därför man fortfarande använder uttrycket ”blodsband” när man säger att man är släkt med någon. Men numera vet man att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna, ägg och spermie, och alltså inte med blodet. 

Spermie och ägg bildas genom celldelning, men den celldelningen är annorlunda eftersom antalet celler minskar, de reduceras. Denna celldelning sker bara i äggstockarna och testiklarna. Människans könsceller har 23 kromosomer, och när ägget och spermien smälter samman vid en befruktning får barnet 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan, och det sammanlagda antalet blir alltså 46 kromosomer. 

Om William Golding - Flugornas herre

Han skrev boken för att visa världens människornas rätta ansikten och för att visa den mänskliga civilisationens sårbarhet och akilleshäl. Det här temat fanns redan i barnbok men han ville att den skulle finnas i vuxenbok också. Det var ett varnande exempel, det visade hur lätt människor kunde förvandlas till sadister och blodtörstiga tyranner.  

Han skrev också boken för att han ville visa vad som verkligen kunde ha hänt om några pojkar tvingades leva tillsammans under svåra omständigheter. 

William var lärare från början och han fick många erfarenheter av skolpojkarnas uppträdanden och beteenden både i klassrummet och utanför. Han inspirerades till boken av det han hade upplevt tillsammans med sina elever. 

Det andra världskriget kom att påverka och dramatiskt förändra Williams liv liksom alla andra unga mäns. Han skrevs in som officer vid den brittiska örlogsflottan som var specialutrustad för vissa krigsuppdrag. 

Primitiva och destruktiva krafter hos vanliga medborgare hotade att ödelägga det civiliserade hos människan. Han började så småningom att forma sin pessimistiska syn på människan och civilisationen med hjälp av minnena och upplevelserna under andra världskriget. Han började långsamt bygga upp sin övertygelse att människan är inte i grunden en god varelse; nej, ondska och maktgalenskap lurar någonstans i människosjälen. 

Goldings böcker är oftast allegorier, ett slags bildliga berättelser som kan uppfattas som liknelser om de värden och idéer som tycks vara mest typiska för människor i vår tid. Allegorin är inbakad i den realistiska berättelsen. 

I boken blev elden en symbol för överlevnad, men den blir också symbolen för det lömska våldet som växer och växer och hotar att förgöra de alla. 

Men när officeren stiger i land på ön så är det plötsligt som om deras grymma förföljelser reduceras till en oskyldig barnlek och genom de vuxnas ögon tycks pojkarnas sadism och maktgalenskap vara rena skämtet. Det är nämligen så att krigsfartyget deltar i det tredje världskriget, ett atomkrig, som hotar att ödelägga jorden och utplåna mänskligheten. 

Flugornas herre är en skräckinjagande allegori över de vuxnas värld.  

Resonera och reflektera s.163

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

På sommaren 1929 började en del företag att få problem med att sälja sina varor. Tidigare så hade postorderföretagen, som hade många lantbrukare bland kunderna, känt av det. Det fanns inte köpare till allt som industrierna framställde. Reaktionen på aktiebörsen kom sista veckan i oktober, folk trodde att värdet på aktierna skulle sjunka när företagen gick sämre så därför började folk sälja de. Den 24 oktober, ”den svarta torsdagen”, utbröt panik på börsen, alla ville sälja sina aktier men ingen vågade köpa. Detta gjorde att aktiernas värde rasade och förmögenheter försvann på en dag. Folk som hade lånat för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka, och det gjorde att flera banker gick omkull. Företag var tvungna att avskeda folk och det ledde till att arbetslösheten steg. De arbetslösa hade inte längre sina löner, då kunde de inte köpa lika mycket vilket ledde till att efterfrågan på en lång rad varor sjönk. Företagen var därför tvungna att minska produktionen av varor och de var även tvungna att avskeda ännu fler. Detta gjorde så att det till slut var mer än tolv miljoner amerikaner arbetslösa. Det som hände i USA fick återverkningar i resten av världen eftersom USA var det ledande industrilandet. Det spred sig en djup ekonomisk kris över den industrialiserade världen. 

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

När jordbrukare fick pengar för att inte bruka sin jord, så minskade överskottet av jordbruksprodukter. När jordbrukarna hade pengar att handla för så ökade efterfrågan på fabrikernas varor. 

Tack vare att arbetslösa fick penningbidrag så ökade efterfrågan ytterligare efter fabrikernas varor. 

Dessutom så tog staten mer kontroll över bankerna så att den sparandes pengar var säkra när de var insatta på banken. Man ville återge folket förtroende för bankerna så att de vågade sätta in sina pengar där. Bankerna behövde ju ha pengar så att de kunde låna ut till de som ville starta företag. 

7. Vad innebar nazisternas ideologi? 

Nazisterna var inte bara nationalistiskt, det var också rasistiskt och antisemitiskt och enligt partiets raslära var historien en kamp mellan något som man kallade för ariska eller europeiska rasen och judarna. 

I europeisk historia hade antisemitismen djupa rötter, och redan under medeltiden hade det förekommit förföljelser av judar. Det var populärt bland de styrande att ge judarna skulden om ett land blev drabbat av olyckor. Judarna ansågs vara ”icke- människor” som egentligen inte hade rätt att leva enligt nazisterna, och enligt de så styrde judarna både den internationella finansvärlden och kommunismen. 

Nazisterna var också antidemokratiska och de hyllade en våldsideologi där den starke alltid hade rätt, och enligt denna ideologi kände ledaren vad hela folket ville. Ledaren kunde då fatta alla beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter. 

Det betydde att det inte fanns plats för några andra politiska partier, och nazisterna såg kommunisterna och socialdemokraterna som de främsta politiska motståndarna och de kunde bekämpas med våld. 

Nazisterna var fanatiska motståndare till Versaillesfredens beslut, och även här gällde våldsideologin. De tyckte att Tyskland åter skulle bli ett starkt och mäktigt land, landet hade rätt till ”livsrum”. Det innebär att nazisterna tyckte att folk som de betraktade som mindre värda, exempelvis de slaviska folket i öster, skulle lämna ifrån sig områden till det ariska, tyska folket. 

You can grow your intelligence

1 The brain is similar to a muscle, it changes and get stronger when you use it. 

2 The nerve cells (neurons) in the brain are connected to other nerve cells in a complicated network. When you learn new things, these connections in the brain multiply and get stronger. 

3 The more you challenge your brain to learn, the more you brain cells grow. 

4 The key to growing your brain is practice. 

5 The more a person learns, the easier it gets to learn new things because their brain ”muscles” have gotten stronger. 

Allt för min syster

Jag tycker att barnet gjorde rätt eftersom hon har rätt till sin egen kropp, det är inte hennes föräldrar som får bestämma vad hon ska göra med den. 

Filmen fick mig att tänka lite på döden. 

Jag tänker på hur det kan ha varit för hela familjen, men även för varje enskild person. 

Jag tänker även på hur det skulle kunna ha varit om det hade varit min familj som varit drabbad. 

Jag blir orolig att det ska drabba mig eller någon i min närhet. 

Jag tycker inte att det är okej att man klonar ett barn bara för att få ett identiskt barn som donator. 

Allas liv är lika mycket värda. 

Jag tänker på hur man ska göra för att gå vidare efter att något tragiskt har drabbat en familj. 

En annan sak jag tänker på är hur svårt det måste vara att acceptera att någon i ens närhet var dödssjuk. 

Dessutom stöttade mamman inte sina andra barn så som hon borde ha gjort.