Resonera och reflektera s.163

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

På sommaren 1929 började en del företag att få problem med att sälja sina varor. Tidigare så hade postorderföretagen, som hade många lantbrukare bland kunderna, känt av det. Det fanns inte köpare till allt som industrierna framställde. Reaktionen på aktiebörsen kom sista veckan i oktober, folk trodde att värdet på aktierna skulle sjunka när företagen gick sämre så därför började folk sälja de. Den 24 oktober, ”den svarta torsdagen”, utbröt panik på börsen, alla ville sälja sina aktier men ingen vågade köpa. Detta gjorde att aktiernas värde rasade och förmögenheter försvann på en dag. Folk som hade lånat för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka, och det gjorde att flera banker gick omkull. Företag var tvungna att avskeda folk och det ledde till att arbetslösheten steg. De arbetslösa hade inte längre sina löner, då kunde de inte köpa lika mycket vilket ledde till att efterfrågan på en lång rad varor sjönk. Företagen var därför tvungna att minska produktionen av varor och de var även tvungna att avskeda ännu fler. Detta gjorde så att det till slut var mer än tolv miljoner amerikaner arbetslösa. Det som hände i USA fick återverkningar i resten av världen eftersom USA var det ledande industrilandet. Det spred sig en djup ekonomisk kris över den industrialiserade världen. 

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

När jordbrukare fick pengar för att inte bruka sin jord, så minskade överskottet av jordbruksprodukter. När jordbrukarna hade pengar att handla för så ökade efterfrågan på fabrikernas varor. 

Tack vare att arbetslösa fick penningbidrag så ökade efterfrågan ytterligare efter fabrikernas varor. 

Dessutom så tog staten mer kontroll över bankerna så att den sparandes pengar var säkra när de var insatta på banken. Man ville återge folket förtroende för bankerna så att de vågade sätta in sina pengar där. Bankerna behövde ju ha pengar så att de kunde låna ut till de som ville starta företag. 

7. Vad innebar nazisternas ideologi? 

Nazisterna var inte bara nationalistiskt, det var också rasistiskt och antisemitiskt och enligt partiets raslära var historien en kamp mellan något som man kallade för ariska eller europeiska rasen och judarna. 

I europeisk historia hade antisemitismen djupa rötter, och redan under medeltiden hade det förekommit förföljelser av judar. Det var populärt bland de styrande att ge judarna skulden om ett land blev drabbat av olyckor. Judarna ansågs vara ”icke- människor” som egentligen inte hade rätt att leva enligt nazisterna, och enligt de så styrde judarna både den internationella finansvärlden och kommunismen. 

Nazisterna var också antidemokratiska och de hyllade en våldsideologi där den starke alltid hade rätt, och enligt denna ideologi kände ledaren vad hela folket ville. Ledaren kunde då fatta alla beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter. 

Det betydde att det inte fanns plats för några andra politiska partier, och nazisterna såg kommunisterna och socialdemokraterna som de främsta politiska motståndarna och de kunde bekämpas med våld. 

Nazisterna var fanatiska motståndare till Versaillesfredens beslut, och även här gällde våldsideologin. De tyckte att Tyskland åter skulle bli ett starkt och mäktigt land, landet hade rätt till ”livsrum”. Det innebär att nazisterna tyckte att folk som de betraktade som mindre värda, exempelvis de slaviska folket i öster, skulle lämna ifrån sig områden till det ariska, tyska folket.