Bakomliggande orsaker - industriella revolutionen

I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in. 

Jordbruk: 

Först hade varje bonde flera små ”remsor” åker för att alla skulle få ha lite av den bra jorden och lite av den dåliga. Då var alla beroende av varandra när man skulle så, skörda och plöja. Men parlamentet (samma som vår riksdag) hade på 1700- talet beslutat att alla skulle ha en lite större bit åkermark istället för flera små remsor, vilket gjorde det lättare att bruka sin jord som de själva ville istället för att behöva anpassa sig till de andra bönderna. 

Arbetskraft: 

Många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa i övergången till ett modernare jordbruk eftersom fårskötseln inte krävde så mycket  arbetskraft. Det var många bönder som fick lämna sina gårdar när godsägaren ville ha tillbaka sin mark för att använda den till fårskötsel. Många som inte hade jord att bruka kunde också livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt. Men allmänningarna delades upp vi skiftet och det var många som blev arbetslösa. Det fanns därför gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna. 

Kapital: 

De brittiska handelsfartygen som fraktade varor över hela världen var väldigt lönsamma. Speciellt de skeppen som fraktade slavar från Afrika till Amerika, vilket gjorde att det fanns gott om kapital som kapitalägarna var villiga att satsa i nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa till exempel maskiner. Det gällde samma sak inom jordbruket eftersom de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Godsägarna satsade gärna vinsterna i nya verksamheter som industriföretag. 

Råvaror: 

Det var många som gick över till fårskötsel i det nya jordbruket eftersom det krävde mindre arbetskraft och samtidigt fick jordbrukarna ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet och eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien så var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, som tex Sverige. Men i slutet av 1700- talet så lyckades en engelsk jordbrukarsägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Koks var gjort av stenkol och det fanns gott om stenkol i Storbritannien. 

Uppfinningar: 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än man någonsin gjort tidigare, och i början var vattenkraft den viktigaste drivkraften för maskiner och därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod. 

Ångmaskinen uppfanns i början av 1700- talet men den användes än så länge bara för att pumpa vatten ur gruvorna. Skotten James Watt hittade ett sätta att förbättra ångmaskinen så att den kunde användas för att driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna från 1840. Man kunde snart sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet, därefter dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. Ångmaskinens betydelse var mycket stor och den kom att förändra samhället helt, ungefär lika mycket som våra dagars datorer.