1 Vad är typiskt för ett i-land?
Ett i-land är ett industriland och de är rika. De har en balanserad inkomst och en bra ekonomi. Har bra utbildningar, 95% av alla vuxna kan läsa och skriva. Sjukvården kan för det mesta hjälpa de behövande. De har bra sjukhusmiljöer, bra verktyg och mediciner och de har bra sjukhuspersonal som är rätt utbildade.
2 Vad är typiskt för ett u-land?
Ett u- land är ett utvecklingsland. De lever ett sämre liv och är ofta fattiga.
a Försök förklara varför u-länderna är fattiga.
Eftersom de inte har kommit så långt i sin industriella, sociala och ekonomiska utveckling.
3. a) Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?
BNI per capita är det sammanlagda värdet av ett lands alla inkomster dividerat med antalet invånare. HDI är när man visar hur det är att leva i ett land. Man kan säga att HDI beskriver välfärden medan en ekonomisk inledning istället beskriver välståndet i ett land. De tre kriterierna är förväntad medellivslängd utbildning och medelinkomst. Förväntad livslängd är medelåldern av människorna i ett land. Ett land vill ha så hög livslängd så möjligt. Medelinkomsten är hur mycket människorna i ett land tjänar. Med en bättre utbildning kan det tex bli fler och bättre läkare vilket det är ett stort behov av i de fattiga länderna.
b) Hur räknas HDI-index fram?
Det beräknas med hjälp av tre steg. De beräknar hur länge en människa kan förväntas leva i genomsnitt. Utbildningsnivån mäts genom skriv- och läskunnigheten och hur många det går i skolan och får högre utbildning. De tredje steget är levnadsstandarden som mäts i BNI per capita.
5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser?
Folk som är fattiga har ganska låg levnadsstandard och de har inte så hög inkomst. Eftersom de har dålig inkomst så har de inte råd med mat, vatten och läkemedel.
De kanske inte har tillräckligt med mat och friskt vatten vilket kan leda till sjukdomar och svält. Om det är folktät och det är en som blir sjuk så är det lätt för sjukdomen att sprida sig och då är det fler som blir drabbade.
Om det är mycket regn under ett år så kan deras skördar blir förstörda, och det leder ju också till att det blir för lite mat för att det ska räcka till alla, men det blir samma utgång ifall det inte regnar alls. Det blir för torrt för att skörden ska kunna växa.
Det kan ju vara så att det fattiga landet har mest berg så finns det nästan ingen plats att så på vilket gör att man inte får tillräckligt med skörd och det leder till att de som bor i de mest drabbade områdena i det landet.
6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Om det sker tex en jordbävning så drabbar det de fattiga länderna mer, eftersom de har sämre hus, som lättare kan falla ihop. Dessutom så är de fattiga länderna inte lika väl förberedda på sådana naturkatastrofer eftersom de inte har tillräckligt med pengar för att kunna skaffa förnödenheter och andra saker som man behöver vid en oväntad katastrof.
Sen har de inte råd att bygga upp ett nytt samhälle och återställa alla skadorna som skett efter en katastrof. Det kostar ju jättemycket att bygga upp ett enda hus igen och om då hela samhällen faller ihop till rasmassor i naturkatastrofer så har man nästan ingen möjlighet att bygga upp det igen.
7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Det ges bistånd i form av hälsovård och utbildning genom att bygga skolor och sjukhus. Dessutom genom teknik till industri och jordbruk. Det kan också ges bistånd genom att införa effektivare odlingsmetoder och grödor som ger större skördar. Men ett bistånd kan också ges i form av lån. Men om ett land ger ett lån i bistånd så kan de skriva in i kontraktet att landet som får biståndet måste köpa något annat från det landet för en viss bestämd summa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar