- Det bor flest människor vid den sydöstra kusten och där bor även ganska många vid den sydvästra kusten. Där är mest glesbefolkat in mot land.
- Där finns
- tundra, kalfjäll
- bergvegetation
- barrskog
- blandad barr- och lövskog
- lövskog
- medelhavsvegetation
- grästäpp
- öken
- halvöken
3. Där finns:
- Arktiskt klimat
- Kustklimat
- Inlandsklimat
- Medelhavsklimat
- Bergsklimat
- Ökenklimat
- Golfströmmen
4. Det är mest tätbefolkat i mitten av Europa och det blir mer glesbefolkat desto längre norrut man kommer.
5. Där det regnar ganska mycket är det bra växtlighet. Där bor många människor. Där det inte regnar lika mycket så växer mest barrskog och där bor det inte heller lika många människor. På Island regnar det mycket, där växer mest tundra och barrskog och där bor ganska lite människor. I södra delen av Europa så regnar det inte så mycket, där är mest medelhavsvegetation och där bor inte så jättemycket människor.
6. Befolkning:
I Australien så bor där mest människor vid kusten och det är väldigt glesbefolkat centralt. I Europa bor människorna mer centralt och söderut och det blir mer glesbefolkat ju längre norrut man kommer. Det är också mer glesbefolkat längst kusterna.
Vegetationszoner:
I Australien finns det mest öken och det finns mest i centrala Australien. I Europa finns det mest lövskog och det finns mest i centrala Europa.
Klimatzoner: I Australien finns mest ökenklimat och det finns mest centralt. I Europa finns mest inlandsklimat och det finns mest i centrala och östra delen av Europa.
Polarzonen:
I polarzonen finns jordens kallaste områden. Polarzonen ligger till större delen mellan polcirklarna och polerna. Polarområdet runt nordpolen kallar Arktis och polarområdena runt Sydpolen kallas Antarktis. I polarzonen finns det polarklimat och det betyder att årets varmaste månad har en medeltemperatur under 10° C. Det faller lite nederbörd i de flesta polarområdena eftersom kylan gör att det bildas stabila högtrycksområden.
Tempererade zonen:
Den större delen av Nordamerika, Europa och Asien har tempererat klimat. Det är varken särskilt varmt eller extremt kallt där det är tempererat klimat. De södra delarna av den tempererade zonen så är lövskogar vanliga och i vissa områden så är de gröna året om. Vissa områden långt från havet har ingen skog eftersom det är för lite nederbörd för att det ska kunna växa skog där. Vissa grässlätter är uppodlade, som tex den amerikanska prärien och stäppen i Ukraina. I en del områden i centrala Asien och sydvästra USA är det så torrt att det finns öknar. I de norra delarna av den tempererade zonen där det är kallare är det vanligast med barrskog.
Subtropiska zonen:
Det är inte lika varmt i den subtropiska zonen som det är i de tropiska zonen. Medeltemperaturen i den varmaste månaden på året är mer än 20° C, men under den årets kallaste månad kan medeltemperaturen vara så låg som 5-10° C. Jordens stora öknar finns här, men där nederbörden är tillräcklig finns det också tätbefolkade områden med lövskog och åkermark.
Tropiska zonen:
Tropikerna är jordens varmaste område. Det finns regnskogar där nederbörden är tillräckligt stor och savanner som är grässlätter med träddungar och enstaka träd där det är minde nederbörd. På de torraste ställena kan inga träd växa och där bildas det gräs- och busktäpp.
Savann, stäpp och prärie:
Stäpp finns i de tropiska områdena där nederbörden är så liten så att det inte kan bli regnskog. Stäppen finns på både det södra och det norra halvklotet. Savanner finns i Syd- och Mellanamerika, Australien och Asien. Och savannen i Afrika, som vi i första hand tänker på. På savannen i Afrika finns stora hjordar med växtätande djur, bland annat zebror, antiloper, giraffer och elefanter. Där finns också rovdjur som lejon, leoparder, geparder, hyenor och schakaler och de är ständigt på jakt efter mat. Regntiden på savannen infaller från juli till september, men det är torrtid resten av året. Djuren har mycket gott om mat när savannen grönskar, men under den längre torrperioden räcker inte födan till. För att få tag på mat och vatten så vandrar hjordar av antiloper och andra växtätare långa sträckor.
Regnskog:
I regnskogen är det varmt och fuktigt året runt. Man märker knappt av några årstider i regnskogen och medeltemperaturen är oftast mer än 25° C. För att det ska bildas en tropisk regnskog så måste det regna minst 1500 mm/ år. Avdunstningen är stor när den fuktiga regnskogen värms upp av solen under förmiddagen, och framåt eftermiddagen har den fuktiga luften stigit och avkylts och då kommer regnet. Detta sker varje dag och det är därför det regnar varje dag under stora delar av året. Om man inte är van vid regnskogens klimat kan det vara svårt att trivas där, men om man har bott där i många generationer så är det en naturlig miljö. Det är glesbefolkat, vilket beror på att jorden är näringsfattig och lämpar sig därför inte för jordbruk. Över hälften av jordens alla djur- och växtarter finns i regnskogen, och det gör den till världens artrikaste ekologiska system. Den tropiska regnskogen är jordens mest produktiva ekosystem eftersom det inte växer så snabbt på något annat ställe på jorden. Men även om det växer mycket snabbt där så är regnskogar mycket känsliga för mänskliga ingrepp eftersom marken oftast är näringsfattig. Nästan all näring finns i träd och buskar och om man hugger ner en regnskog så tar det mycket lång tid innan där växer upp en ny på samma plats. Det största regnskogsområdet på jorden är Amazonas i Sydamerika, och det området är lika stort som halva Brasilien. På de flesta platserna i Amazonas regnar det mer än 2000 mm/år. Det finns också tropiska regnskogar i Mellanamerika, Värt- och Centralafrika och Sydostasien.
Öken:
Öknen är jordens torraste områden. Det regnar sällan mer än 250 mm/år. När det väl regnar så kommer det häftiga störtskurar som gör uttorkade flodbäddar till forsande floder. Det kan bli 55 grader varmt under dagen, men under natten är det däremot kallt eftersom det inte finns någon vegetation eller några moln som kan hålla kvar värmen. Då kan det nästan bli minusgrader.
Medelhavsklimat:
Det är det behagliga klimatet vid Medelhavet som lockar oss att turista där. Solen står i zenit vid norra vändkretsen, det betyder att högtrycket över Sahara rör sig norrut mot medelhavet med torrt väder. På vintern drar västvindar med lågtryck in från Atlanten, och det innebär att den största delen av nederbörden faller under vintern och det blir inte särskilt kallt. Det uppstår medelhavsklimat i områden mellan ca 30-40° bredd och med pålitliga högtryck under sommaren och ett regnigt lågtryck från havet i väst på vintern.
Kustklimat:
De västra delarna av Europa och Nordamerika har kustklimat, och påverkan från havet gör sommaren sval och vintern mild. Det är bara några minusgrader på vintern i den nordnorska staden Tromsö, som ligger på 70° bredd. På västra Irland skiljer sig sommar- och vintertemperaturen bara 7-8 grader. Kustklimatet är gynnsamt för både djur, växter och människor.
Inlandsklimat:
Ju längre in på kontinenterna man kommer desto mer minskar påverkan från de fuktiga och ljumma västvindarna från havet. Vintrarna är betydligt kallare här, och ju längre österut man kommer desto kallare är vintrarna. Då är det stabila högtryck som härskar i kontinenternas inre, där kall luft sjunker från hög höjd och ger kallt och klart väder. I den nordöstra delen av den stora asiatiska landmassan finns Asiens ”köldpol”. I ”köldpolen” ligger den ryska staden Verkhojansk, och den anses vara världens kallaste stad. Staden har en medeltemperatur i januari på -47° C, men på sommaren värms landmassan upp snabbt och det blir lika varmt som i Mellansverige. Det är typiskt för inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. Det är mindre nederbördsmängder än vid kustklimat och den mesta nederbörden faller på sommaren.
