Doping och droger

Man kan dopa sig själv i olika sporter för att få mer energi och styrka, för att bli snabbare och för att få mer uthållighet. 

Man kan dopa sig medvetet och i så fall använder man sig oftast av starka preparat, men man kan även göra det omedvetet genom läkemedel och kosttillskott som inte är tillåtna. 

Några olika sätt att dopa sig på är:

• Anabola steroider som är det vanligaste fuskpreparatet bland både elitidrottare och motionärer. 
• Bloddoping som oftast förekommer inom uthållighetsidrotter på elitnivå. Det går ut på att öka mängden röda blodkroppar så att syreupptagningen i kroppen ökar. 
• Man kan självmedicinera sig eller också kan det handla om okunskap gällande dopingregler. 
• Vissa kosttillskott som utlovar ökad vikt, uthållighet eller prestation innehåller oftast dopingpreparat som inte är tillåtna. 

I hästsport är det vanligast att man dopar hästen för att den ska prestera bättre, men i vissa fall kan även ryttaren vara dopad.

I vissa fall kan människan omedvetet ha dopat sin häst om människan är okunnig. De flesta läkemedlen innehåller örter och om man har gett sin häst kosttillskott och vitaminer som innehåller örter så räknas det som doping. Dessutom finns olika karenstider för olika läkemedel till häst, och det räknas också som doping om man skulle delta i en tävling innan det är tillåtet enligt karenstiden. 

Eftersom man gör dopingtest på ryttaren i hästtävlingar också så måste man ansöka om tillstånd att använda olika läkemedel som tex diabetesmedicin. Men man kan inte ansöka om tillstånd för att ens häst ska få starta i en tävling för man anser att om en häst behöver läkemedel så är den inte i form att starta i en tävling. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tycker inte att det finns någon fördel med att ta droger. Om man tycker att man behöver dopa sig för att prestera i en tävling så är man helt enkelt inte tillräckligt bra för att vara med. Jag anser att doping borde ge grova straff för att avskräcka fler från att använda sig av det. 

Om man tänker på att vissa tycker det är okej att dopa oskyldiga djur bara för pengarnas skull tycker jag att man inte ska äga djur överhuvudtaget. En häst gör sitt bästa om den litar på sin ryttare och tycker det är kul med den grenen som den tävlar i. Det betyder att man inte ska behöva dopa den för att uppnå resultat. 

Källkritik:

http://www.rf.se/Antidoping/Antidopingarbetet/Dopinginomidrott? 

Texten jag läste på denna sidan var senast uppdaterad 21/10- 16 vilket betyder att faktan på denna sidan är uppdaterad och alltså innehåller den inte fakta som var aktuell för flera år sen. Jag hittar ingen fakta om själva sidan men eftersom det är riksidrottsförbundet som äger den så kan man lita på att man får rätt fakta inom idrotten. 

http://www.ridsport.se/Tavling/Dopning/Ryttare-och-dopning/ 

Denna sidan är det lite längre sen den blev uppdaterad men denna artikel är uppdaterad 6/4- 16. Denna sidan är också en säker källa eftersom det är denna sidan alla tävlingsryttare som undrar något söker svar. Den är till för alla som rider ska få veta reglerna. Här finns det inte heller någon fakta om själva sidan. 

http://www.hastsverige.se/lakemedel.html 

Det står inget datum för senaste uppdateringen på denna artikeln. Däremot så litar jag på denna sidan eftersom det är en sida som är skapad för att hästmänniskor ska kunna gå in och kolla upp fakta för olika saker inom hästvärlden. Det står inte heller någon fakta om denna sidan så jag vet inte varifrån deras fakta kommer. 

Geografi s. 35 och 54

S. 35

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Vaknar, väcker mamma, går på toa, byter om, tar ut laddaren från datorn och mobilen, packar väskan, äter frukost, cyklar till skolan. 

När jag spolar på toan så tar det en del energi. Samma sak när jag tänder lamporna när jag är i de olika rummen. 

Jag laddar både datorn och mobilen på natten för att de ska vara fulladdade på morgonen och i skolan, sen drar jag av laddarna på morgonen efter att jag har bytt om.
För det mesta äter jag en vanlig macka med bara smör, men ibland rostar jag brödet. 

2. a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

Eftersom det inte fanns kyl, frys eller spis/ ugn så var det knappt någon energiförbrukning alls. Jag tror att till frukost åt de bröd som de hade bakat, antingen hade de bakat det tidigare eller så bakade de brödet på morgonen. Det tog alltså ingen energi till frukosten. Efter frukosten så tvättade de sig och eftersom de bara tog lite vatten i en balja för att tvätta sig i så slösade de inget vatten. 

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om 100 tror jag inte att det finns bilar som drivs på bl.a bensin utan jag tror att det kommer vara mycket mer miljövänligt att köra bil. Jag tror det eftersom nästan alla strävar efter att minska avgaser och utsläpp och jag tror att om man bara fortsätter att arbeta mot det så kommer det att vara löst om 100 år. 

4. Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi fortsätter att leva som vi gör eftersom vi på sätt och vis lever i lyx. Man är så van vid att man kan ta bilen och köra var som helst, eller att man kan ta en lång dusch. Jag tror att de flesta tänker att det inte kan göra så stor skillnad om man duschar i 10 min eller i en halvtimme, detsamma gäller när man kör bil. Om man bara kör ett par kilometer så kan det väl inte skada så mycket. Vi är vana vid att man tänder lamporna i det rummet där man är och sen släcker man inte när man går därifrån och om man är hungrig så går man ut i köket och fixar lite mat. 

Istället för att tänka på att bara köpa sånt man behöver så går man runt i affärerna och köper sånt man tycker är snyggt och sånt man vill ha. Detta tar på miljön med tanke på att sakerna färdas långt och det tar på miljön att tillverka produkterna. Men man har blivit van vid att man kan gå in i en affär och köpa vad man vill ha. 

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

S. 54

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

Förnybara energikällor är tex sol, vid och vatten. Ändliga naturkällor är källor som förr eller senare kommer att ta slut man kommer alltså inte kunna fortsätta använda de för alltid. 

4. 

a)  Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling är när man utvecklar samhället för att tillgodose dagens behov. Men man får inte lov att äventyra framtidens möjligheter att tillgodose sina behov. 

b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Om man inte kan avverka en naturskog så förlorar skogsägaren inkomst på det. Det kan också vara ett problem eftersom det försvinner arbetstillfällen pga att skogen ska bevaras. 

5.

a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Man har infört begreppet eftersom man ville få ett ungefärligt mått på hur mycket natur för att förse en människa med allt man behöver. Det visar hur mycket naturresurser som krävs för att leva som vi gör. Samtidigt blir det en påminnelse om att vi inte kan använda hur mycket som helst eftersom jordens naturresurser är begränsade. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

För att räkna ut det ekologiska fotavtrycket så måste man veta tex hur mycket el en människa förbrukar och om den personen handlar ekologiskt eller inte. Med hjälp av det så kan man räkna ut hur många hektar som behövs för att framställa allt som den personen behöver. Man har räknat ut att varje människa har mindre än 2 hektar att förbruka. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Vi köper många varor som producerats i andra länder och det är därför en del av vårt fotavtryck finns utomlands. Att kunna äta frukt året runt har blivit en vana för oss, och vi äter tigerräkor och annan exotisk mat som producerats långt ifrån Sverige. Hälften av allt kött vi äter är importerat och det är även ca 80 % av djurmaten. Av jordbruksmarken som vi använder ligger en sjättedel utanför Sverige. 

Det som påståendet försöker förklara är att en stor del av vårt ekologiska fotavtryck påverkas av varifrån vi köper varor och även var vi producerar varor.  

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Ändliga energikällor:

Olja:

Fördelar: 

• Det bränslet som har haft störst betydelse för det moderna samhällets utveckling. 
• Det är ganska billigt att utvinna och det är lätt att transportera det långa sträckor antingen med hjälp av oljetankers eller via rörledningar. 
• Oljan är energirik vilket betyder att det finns mycket energi per volymenhet. 
• Olja kan renas till många olika produkter som flygfotogen, bensin och eldningsolja. 

Nackdelar: 

• Förbränningen av olja orsakar koldioxidutsläpp.
• Förr eller senare så kommer oljan att ta slut.
• Vid borrningen och transporten riskerar man oljeutsläpp. 

Stenkol:

Fördelar: 

• Det är ganska billigt.
• Det är lätt att transportera med fartyg och järnväg. 

Nackdelar:

• Stenkol ger större utsläpp till luften av partiklar och den försurande gasen svaveldioxid än vad olja gör. 
• Det kommer att ta slut förr eller senare eftersom det inte är förnybart. 

Naturgas:

Fördelar:

• Naturgasen ger små utsläpp av miljöfarliga ämnen.
• Den ger ger en lägre bränslekostnad än olja. 
• Det krävs en låg arbetsinsats vid transport och distribution till kunderna eftersom det är en gas. 

Nackdelar:

• När man förbränner naturgas så bidrar det till den globala uppvärmningen.
• Man behöver lägga hundratals mil med pipelines.
• Priset varierar kraftigt. 

Förnybara energikällor: 

Vattenkraft:

Fördelar:

• Det är förnybart vilket betyder att det aldrig kommer att ta slut. 
• Det är miljövänligt, det skadar inte miljön och det släpper inte ut några avgaser. 

Nackdelar:

• Man bygger stora dammar för att samla upp vattnet så man kan få el året runt, men dammarna kan dränka värdefulla områden. Dessutom blir älven utan vatten och torkar ut. 
• Det är olika hur mycket el man kan få genom vattenkraft med tanke på vilken nederbörd man har, har man mycket så kan man få mycket el och har man lite nederbörd så får man bara lite el från vattenkraften. 

Vindkraft:

Fördelar:

• Det är en förnybar energikälla, den kommer aldrig att ta slut. 
•   Den ger inga föroreningar. 

Nackdelar:

• Vindkraftverken förstör landskapsbilden och är fula. 
• Man behöver bygga ca 6000 normalstora vindkraftverk för att ersätta en kärnkraftsreaktor.
• De ger inte så mycket energi och de ger bara energi när det blåser. 
• Vindkraftverken bullrar en del. 

Solenergi:

Fördelar:

• Man får el direkt ifrån solen och det blir inte en massa avgaser som skadar miljön.
• Man tar tillvara på solen istället för att den bara lyser och ger värme i onödan. 
• Energin som solfångarna ger motsvarar det totala energibehovet hos 25 normalstora villor.
• Man kan få el till ställen som det i vanliga fall är dyrt eller omöjligt att dra kablar elkablar till genom att man istället använder paneler med solceller på. 
• Man använder solenergi i fattiga länder där det är brist på ved. 

Nackdelar: 

• Det kan vara svårt att lägga ut solceller och solfångare överallt, och det är även svårt att få tillräckligt mycket för att det ska räcka till alla. 

8. Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Se fråga 7. 

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

• Geografiska förutsättningar

Vindkraftverken placeras oftast ut vid havet eftersom det blåser mest där, näst efter det så placerar man de på stora öppna fält eftersom det också blåser en hel del där. Däremot sätter man aldrig några vindkraftverk i skogen eftersom träden står så tätt där att det nästan inte blåser någonting. 

Man placerar vattenkraftverk bl.a i älvar där man skapar stora dammar så att vattnet lättare ska kunna få snurr på hjulet så att det blir till energi. Man sätter också vattenkraftverk i sjöar, bäckar, åar och floder. 

• Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

Det kostar ganska mycket att bygga vindkraftverk med tanke på mängden energi som uppkommer med hjälp av de. En ensam individ hade nog inte tagit ett lån på flera miljoner för att bygga ett vindkraftverk utan det får vara en grupp tillsammans som betalar. Typ som regeringen, eller att man använder skattepengarna till att tillverka fler vindkraftverk. Detta gäller för alla förnybara energikällorna. 

• Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

Vindkraftverk låter ganska mycket, det bullrar om de och det har människor klagat på. Det är många som tycker att de förstör utsikten, de är inte speciellt fina att få med på ett landskapskort. Fåglar flyger in i rotorbladen och skadar sig eller dör. De ger inte heller speciellt mycket energi eftersom man bara kan ta nytta av de när det blåser. En positiv sak är att det inte skadar miljön med några onödiga avgaser utan allt är helt miljövänligt. 

• Mängden energi som kan utvinnas

Man får inte ut speciellt mycket energi ur ett vindkraftverk eftersom man bara kan utnyttja det när det blåser, alltså kan man inte alltid få någon energi ifrån det. 

• Aktörer som motarbetar förändringen

Folk som tycker att vindkraftverken låter för mycket och tycker att de förstör landskapet försöker nog stoppa ”förökningen” av vindkraftverken. 

De som driver kärnkraftverk förlorar mycket pengar på att vindkraftverken används. Djurvännerna som tycker synd om alla fåglar som förlorar livet och skadar sig tack vare vindkraftverken tycker inte heller vindkraftverken är särskilt bra. 

• Vem som bär ansvaret för förändringen

Befolkningen bär en del av ansvaret, eftersom om alla börjar använda energi från bl.a vidnkraftverk så finns det till slut inget annat val än att man producerar mer av det. Men det största ansvaret finns hos regeringen eftersom det är de som har hand om alla pengarna och det är alltså de som har störst chans att tillverka några nya vindkraftverk. 

d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.

Istället för att så många köper energi från kärnkraftverk och andra ändliga naturresurser bara för att det är billigare så skulle man kunna sänka priset på miljövänlig el så att alla har råd att köpa den. Man skulle också kunna ersätta de ändliga naturresurserna med tex biobränslen så att man förbränner det istället för allt annat.  

Novell - spår i snön

När Ida vaknade så kände hon på sig att det var något speciellt som skiljde den morgonen mot de andra mornarna. Hon misstänkte att det var för att det hade snöat hela kvällen före, men när hon hade varit uppe på toa vid femtiden så hade det slutat. Långsamt öppnade hon ögonen och satte sig upp i sängen, hon gnuggade sig i ögonen och gäspade innan hon reste sig upp. Sakta gick hon fram till fönstret för att se hur mycket snö det hade kommit under natten, men det hon såg fick hennes hjärta att slå ett extra slag och hon rätade på ryggen. Precis utanför hennes sovrumsfönster fanns det tydliga fotavtryck, och det kunde inte ha varit någon där kvällen före eftersom de skulle ha blivit igensnöade ganska snabbt. Dessa spåren såg ut som om de hade blivit gjorda efter att det hade slutat snöa helt. Idas första tanke var att någon av hennes föräldrar hade gått utanför fönstret men sen kom hon på att hennes föräldrar inte var hemma, och de skulle inte komma hem förrän nästa dag.

Ida tog ännu ett steg närmre fönstret för att titta närmare på avtrycken och då såg hon märkena på fönstret, det såg ut som om någon hade stått och lutat ansiktet mot fönstret. Det gick en rysning genom Idas kropp och hon vände snabbt och gick ut ur rummet. För varje steg bort från rummet hon tog desto mer slappnade hon av, och när hon kom in i köket var hon säker på att det fanns en enkel förklaring till vad som hade hänt. Hon bredde vant en macka och hällde upp ett glas med juice och sen gick hon och satte sig vid köksbordet. Ida tog en stor tugga av mackan och tittade ut, blev blek och satte mackan i halsen. Det fanns likadana fotavtryck utanför köksfönstret som det hade funnits utanför hennes rum. Juicen skvalpade nästan över när hon darrande tog glaset och satte det på diskbänken. Snabbt sprang hon upp på sitt rum och klädde på sig, sen tog hon telefonen och sprang in i vardagsrummet. När hon tittade ut genom fönstret var hon beredd på att få se fotavtrycken och det gjorde hon också.

Hon funderade på om hon skulle ringa sina föräldrar och berätta vad som hade hänt, men hon insåg ganska snabbt att de inte skulle kunna hjälpa henne i alla fall. Istället bestämde hon sig för att hon skulle gå ut och följa fotspåren för att se vart de ledde och hon skulle också hålla utkik efter ledtrådar som kunde visa vem det var som hade gjort spåren och stått och tittat på henne när hon sov. Ännu en gång rös hon men denna gången var det av obehag, hon undrade hur länge den mystiske personen hade stått och glott på henne när hon sov.

I hallen skickade hon ett meddelande till sin kompis där hon berättade vad som hade hänt och att hon skulle ut och kolla upp spåren, och hon skrev också att om hon inte hade hört av sig innan kvällen så skulle kompisen höra av sig till Idas föräldrar. Sen tog hon på sig sina vinterskor, sin vinterjacka och ett par tjocka vantar. Hon tog ett par extra vantar och la i väskan om i fall att det första paret skulle börja läcka. Efter det tog hon nycklarna, gick ut och låste. Hon tog ett varv runt huset för att se var fotspåren fanns, men hon var noga med var hon satte fötterna så att hon inte förstörde något bevismaterial. Hon konstaterade nästan direkt att vem det än var som hade varit där hade gått runt hela huset och på vissa ställen så det ut som att personen hade trampat runt ganska länge som om den inte visste var den skulle eller vad den skulle göra. Ett av de ställena där det var ganska upptrampat var utanför hennes sovrum.

Det var ganska tydligt att den som hade varit där hade gått genom grinden då det var det enda stället där man nästan kunde se marken. Ida tog ett djupt andetag och gick ut på gatan. Som tur var var klockan inte så mycket och därför var det nästan ingen ute, och det underlättade att hon inte behövde vara orolig för att tappa bort spåren. Spåren passerade två kvarter och under hela den tiden hittade hon inte en enda ledtråd om vem som hade gjort det. Spåren gick över stora vägen och fortsatte in i skogen. Ida tog ett djupt andetag, tittade sig omkring och svalde. Sen suckade hon och fortsatte följa spåren, ju längre in i skogen hon kom desto mörkare blev det men som tur var så gjorde snön det lite ljusare.

Det kändes som om Ida gick runt i skogen i över en timme innan spåren försvann framför något som Ida tyckte liknade en stor sten. Hon drog med handen över “stenen” och då kände hon en ring av något slag. Sakta med darrande händer drog hon i ringen och höll på att trilla när det plötsligt öppnades en dörr. Hon backade ett par steg och började undra om det hade varit en så bra ide att följa spåren, men hon kunde ju inte ge upp nu. Med långsamma steg gick hon in genom dörren och fortsatte in i vad som liknade en gammal jordkällare. En stor smäll fick henne att hoppa rakt upp i luften för att sen krypa ihop. Det hade blivit kolsvart i källaren och hon vände sig om för att gå ut igen, men den stora smällen hade varit dörren som slog igen. Ida började darra, hon visste inte vad hon skulle göra och hon kände att hon snart skulle få panik. Då tändes plötsligt ljuset och Ida såg en skugga längst in i källaren. Hon la handen över sin mun för att hon inte skulle skrika och samtidigt började hon långsamt backa mot dörren. Under tiden hon backade mot dörren såg hon hur skuggan vände sig om, och hon tvingade sig själv att hålla sig lugn och inte skrika. Det lyckades hon inte särskilt bra med när hon backade rakt in i en annan människa, Ida skrek rakt ut och kastade sig framåt. Precis innan hon slog i marken så hörde hon hur någon började skratta och det var ett skratt som hon kände igen.

Hon låg kvar på marken ett par sekunder innan hon vågade röra på sig, och när hon tittade upp såg hon två ansikten som stirrade på henne. Direkt insåg hon varför hon hade känt igen skrattet, det var hennes två bästa kompisar som var där. Ida satte sig upp och blängde på dem, och de vek sig av skratt. När de väl hade lugnat sig så frågade hon om det var de som hade gjort spåren utanför hennes hus också, det visade sig att det var Saga som hade gått fram till Idas fönster för att skrämma henne men när hon inte hade vaknat så hade hon gått runt huset och gjort märken på fönstret.

Ida fick de att lova att de aldrig mer skulle göra om det, och de insåg nog också att de hade gått lite för långt. Efter denna dagen såg Ida alltid till att hon hörde av sig till sina föräldrar och frågade om råd innan hon gjorde något förhastat.

Reflektion - fördjupningsarbete SO

Grupp: Rosa, Mayela, Jasmin, Max och Lukas. 

Vi har fått lite felaktig fakta och därför så diskuterar vi fel saker på vissa delar i inspelningen. 

1.Vilken eller vilka typer av konflikter har ni i gruppen?

• Jag hade vietnamkriget och det var ett inbördeskrig mellan Sydvietnam och Nordvietnam. Vietnam hade delats i två delar efter det att Frankrike lämnat landet, och eftersom ledarna från de två olika delarna av landet ville att landet skulle styras på olika sätt så startades det ett krig. 
• Rosa hade Irakkriget och det började för att landet hade gått in i en ekonomisk kris efter Irak- Irankriget. USA gick ut och sa att Irak var ett hot mot hela världen och det var tack vare det som kriget bröt ut. 
• Mayela hade fotbollskriget och en av anledningarna till att det bröt ut var tack vare ett viktigt VM- kval i fotboll. De två lagen som skulle spela mot varandra var från Honduras och El Salvador. El Salvador vann och Honduras blev riktigt sura. Det slutade i en stor konflikt med många döda. 
• Max hade Afghansk- sovjetiska kriget och det uppkom eftersom Afghanistan signalerade att de ville ha hjälp från USA, men USA lyssnade inte på deras ”rop” på hjälp. Då kom Sovjetunionen in och hjälpte till. 
• Lukas hade Kubakrisen och det blev en kris eftersom den dåvarande ledaren var en diktator och det kunde han vara eftersom han hade ett stort stöd från USA, men när han blev störtad och den  nya ledaren tog över så sa han upp all kontakt med USA. Detta var på grund av att USA såg ner på den nya ledaren och det tyckte inte den nya ledaren om. 

2.Vilka likheter respektive skillnader hittar ni i era konflikter vad gäller orsaker, förlopp och konsekvenser/följder?

En likhet mellan Kubakrisen och fotbollskriget var att båda två var mer en kris än ett krig men de började av två helt olika anledningar. Kubakrisen kom till pga problem med diktatorer och andra politiska saker medan fotbollskriget var en större kris där man började pga en fotbollsmatch och som sen slutade i ett litet krig på fyra dagar och ganska många döda. 

Vietnamkriget kom till pga att landet blev uppdelat i två delar och ledarna för de olika delarna ville styra på olika sätt, och det än den enda konflikten i vår grupp som kom till pga den anledningen. Irakkriget startade efter att de hade försökt invadera Kuwait för att lösa en ekonomisk kris som uppkommit efter det Iran- Irakkriget men det enda de lyckades med var att hamna i ännu ett nytt krig istället. Afghansk- sovjetiska kriget uppkom enbart eftersom USA inte hjälpte de när de behövde hjälp och Sovjetunionen istället gick in och hjälpte de. 

En likhet mellan alla konflikterna förutom fotbollskriget var att USA var inblandat på något sätt, i vietnamkriget var de med och krigade på Sydvietnams sida. I Kubakrisen så tyckte inte USA om att de bytte ledare och pga det så sa Kubas nya ledare upp all kontakt med USA, i Afghansk- sovjetiska kriget så vägrade USA att hjälpa Afghanistan när de behövde hjälp och i Irakkriget så gick USA ut med en lögn om att Irak var ett hot mot hela världen vilket även startade kriget. 

En annan likhet mellan dessa är att i alla konflikterna förutom fotbollskriget och Irakkriget så är Sovjetunionen också inblandad på olika sätt. 

3.Ni fick i era arbeten ge förslag på hur era konflikter kunde förhindras.

Diskutera i gruppen rimligheten i dessa förslag.

Hittar ni gemensamma nämnare i hur ni tänkt förhindra konflikterna. 

Irakkriget skulle kunna stoppas genom att stora länder med makt, som USA, inte ska lägga sig i. Ett annat sätt kriget skulle kunna ha förhindrats på var att under presidentvalet i USA så var det egentligen den andra opponenten som skulle ha vunnit, men pga att domaren hade makten att bestämma om rösterna skulle räknas om eller inte så vann presidenten som sen förklarade krig mot Irak. 

Jag vet inte om om det fanns andra utlösande faktorer är matchen för fotbollskriget (det står inget på Mayelas blogg), men om fotbollsmatchen var det som utlöste fotbollskriget så skulle de kunna ha haft mer koll på matchen så att det kanske inte hade urartat så mycket som det gjorde. 

4.Diskutera i gruppen hur kunskapen om hur olika konflikter uppkommer kan användas för att dels förhindra framtida konflikter, dels skapa nya.

Man kan ju som bekant använda sig av historien för olika syften.

”Hur kan historia användas på olika sätt, i olika sammanhang och för olika syften?”

Använd en av era konflikter som exempel.

Om man vet anledningen till att ett krig eller en konflikt uppkommer så kan man hålla koll efter liknande saker sen och på det sättet kan man förhindra att krig uppkommer i framtiden. Men det kan också vara så att någon vet hur ett krig eller en konflikt har uppkommit och då kan de utnyttja den kunskapen till att starta nya krig och konflikter. 

Riskanalys

Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Man kan se till så att man inte krockar med någon annan när man springer. Man ska också ha skor på sig och om man inte har skor på sig så ska man vara helt barfota, man ska alltså inte ha strumpor på sig i så fall. Ta reda på exakt vad och hur man ska göra, så att man inte gör fel och det sker olyckor pga det. 

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Om man ska använda bommarna, ringarna eller lianerna så ska man se till att de är säkrade innan man börjar använda de. Man ska se till att klubbor till innebandy och annat hålls nere på marken och att man inte springer och fäktar med de. Ska man använda plintar så ska man alltid ha mattor så att man inte skadar sig om man ska hoppa ner från plintarna, man ska helst ha mattor på båda sidorna av plintarna. Man ska också se till att det är avstånd mellan personerna så att någon inte råkar slå till någon annan. 

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Om man spelar innebandy eller något annat spel där man behöver klubbor så ska man se till att man alltid håller de nere på marken så att man inte slår någon annan med de. Man kan se till att alltid ha koll på vad som händer och lyssna på nya instruktioner så att det inte sker olyckor pga missförstånd och liknande. Ett exempel var när jag och Heidi höll i en idrottlektion, vi hade först en sammarbetslek och sen hade vi korskillerboll. På korskillerbollen så skulle det kunna vara så att de inte lyssnade tillräckligt noga och därför sprang de på fel håll och krockade med andra. Sen kanske de inte lyssnade när vi sa att det kom fler bollar och då var de inte beredda när de blev träffade. 

Musikhistoria - Joseph Martin Kraus

Joseph Martin Kraus:

Joseph Martin Kraus föddes den 20 juni 1756 i Miltenberg i Tyskland och han dog den 15 december 1792 i Stockholm. Han levde under Wienklassicismen Han var en tysk- svensk tonsättare. Hans musikgenre var klassisk musik. Han var aktiv på 1780- 1790 talet. Kraus var den främsta tonsättaren i Sverige på det sena 1700- talet. 

Kraus studerade juridik och filosofi vid bl.a universitetet i Göttingen efter att han hade gått ut musikutbildningen i Mannheim. 1778 begav han sig till Sverige  och han intog strax därefter en ledande ställning i det gustavianska musiklivet, och 1781 blev han utnämnd till andre kapellmästare vid Operan i Stockholm. Kraus åkte på en studieresa 1782- 1786 där han lärde känna Haydn och Gluck, och 1788 utnämndes han till förste hovkapellmästare. 

Hans största verk är operorna ”Proserpin” och ”Aeneas i Cartago” som var komponerad till invigningen av det nya operahuset 1782. Han har även skrivit den komiska operan ”Soliman den andre” 1789, och han har även skrivit musik till en rad skådespel, konsertarior, balettmusik och annat. 

Kraus anslöt sig till Glucks reformprogram stilmässigt, men hans musik bär tydliga förromantiska drag. Detta gäller inte minst hans symfonier och stråkkvartetter. Men han var kanske mest personlig i sin sorgemusik över Gustav III, ”Symphonie funébre” och ”Begravningskantaten”. 

Jämförelse mellan medeltiden och wienklassicismen:

Medeltiden: Medeltiden varade från år 800 - 1450. Medeltiden varade fram till renässansens intågande på mitten av 1400- talet. Notskriften och den gregorianska sången föddes, och flerstämmigheten blev ett fenomen, och allt detta hände under medeltiden. 

Man började intressera sig för musiken från en teoretisk synvinkel, och för första gången fick tonerna namn och organiserades i skalor på 800- talet. Vi kallar nu de tidiga skalorna för ”kyrkotonarter” eller ”modusskalor”. Det vanligaste instrumentet under medeltiden var rösten. 

Wienklassicismen: 

Wienklassicismen varade i ca 70 år, mellan ca 1750- 1820. På wienklassicismen levde och verkade några av tidernas största kompositörerna genom tiderna. Det var bl.a Mozart, Haydn och Beethoven som verkade då. Under wienklassicismen så gällde nästan helt och hållet homofonin, vilket var att melodistämman var självständig medan de andra stämmorna bildar harmonier.  

Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/joseph-martin-kraus  

https://sv.wikipedia.org/wiki/Joseph_Martin_Kraus 

http://www.musiksok.se/PERSONER/u_Kraus,_Jos_M.html 

http://komponera.se/musikhistoria/ 

DNA ur en kiwi- frukt

DNA ur en kiwi- frukt

Uppgift: Uppgiften var att få fram DNA:t ur en kiwi- frukt. 

Syfte: Syftet med labben var att man skulle lära sig hur man tar fram DNA och även att man skulle få se hur DNA kunde se ut. 

Hypotes: Jag tror att vi kommer att få fram DNA:t i kiwin eftersom det är en växt och växter innehåller DNA. 

Jag tror att DNA:t kommer att vara små prickar. 

Material: 

• En halv kiwi
• Skedar
• Bägare i olika storlekar
• T- röd
• Diskmedel
• Tratt
• Koksalt
• Objektglas 
• Täckglas
• Filterpapper
• Tandpetare 
• Mikroskop

Riskbedömning: Man kan få diskmedel i ögonen och i värsta fall kan det ge skador på ögat. Man kan också få diskmedel på huden och om man är allergisk så kan man få utslag och irritation. T- röd är inte heller bra att få i ögonen eller på huden, det kan nog ge samma reaktioner som diskmedlet. 

Utförande:

• Gröp ur innehållet ur den halva kiwin och mosa den i en bägare. 
• Ta 10 ml diskmedel och späd det med vatten så att volymen blir 100 ml. 
• Ta det utspädda diskmedlet och häll det över fruktköttet så att det täcks precis. 
• Häll i 3 g salt och rör om ordentligt. 
• Filtrera blandningen och låt filtratet hamna i en liten ren bägare. 
• Uppskatta volymen på filtratet och häll försiktigt ner en lika stor mängd T- röd i filtratet. Låt T- röd rinna längst kanten på bägaren så att den skiktar sig över filtratet. 
• Då ska mjölkvitt DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet, och du ska linda DNA:t runt en tandpetare och sedan försöka att dra upp det långsamt ur bägaren. 
• Lägg DNA:t på ett objektglas och lägg täckglaset över, kolla på DNA:t i mikroskopet. 

Resultat: Vi i min grupp fick fram DNA men det var svårt att se det i mikroskopet. Efter att vi hade filtrerat blandningen och hällt i T- röd så såg man hur det sakta växte fram vita små ”trådar”, och när vi lyfte upp en av DNA- trådarna så var den ganska lång och lite klibbig för den ville inte släppa från tandpetaren.    

Slutsats: Både frukter och andra levande varelser har DNA och det är en likhet mellan de. 

Min hypotes stämde till viss del, jag trodde att vi skulle få fram DNA:t ur kiwin och det fick vi. Men jag trodde att DNA:t skulle vara som små prickar vilket det inte var, det var som trådar. 

Resultatet blev som det skulle och vi fick fram DNA:t men vi kunde inte se det speciellt tydligt i mikroskopet. Jag tycker att resultatet är rimligt men man hade nog kunnat få ett ännu bättre resultat om man hade kunnat se ordentligt i mikroskopet. 

Felkällor: En felkälla kan vara att även om måtten för vatten och diskmedel är utskrivna så kan ju någon ta lite mer eller lite mindre av något, och detsamma gäller för T- röd. Man kan också mosa kiwi- frukten olika mycket och då kan det ge olika resultat. Temperaturerna på vattnet och T- röd kan också göra att resultatet blir olika. 

För att tänka på säkerheten så hade vi förkläde och skyddsglasögon.