fredag 7 oktober 2016

Argument - debatt kloning

FÖR:
  1. Man kan klona ett djur (tex kor eller grisar) för att få flera bra djur. 
  2. Vissa ägare till bra tävlingshästar vill klona de för att tjäna mer pengar. 
  3. Man kan klona utrotningshotade djur så att de blir fler. 
  4. Många klonade får har levt normala medelåldersliv vid full hälsa. 
  5. I framtiden kanske man kan klona djur så att man kan återskapa utdöda djur. 
  6. I framtiden så ska man kunna göra en så kallad terapeutisk kloning och det innebär att man klonar en del för en person som behöver en transplantation. Då kan man alltså skapa en ny kroppsdel med hjälp av kloning. 
  7. Man kan få flera bra djur istället för ett. 
  8. Är det tex en bra mjölkko man klonar så kan man få en till bra, och om man fortsätter så kan man till slut ha flera bra mjölkkor istället för en. 
  9. Om mer än halva jordens befolkning tex skulle dö så skulle man kunna klona andra för att skapa en ny befolkning. 
  10. Ju fler djur som ger bra råvaror desto fler av jordens människor får bättre råvaror att äta och dricka. 


EMOT: 
  1. Det kostar mycket att klona ett enda djur och man tjänar inget på att lägga pengar på att bara få ett enda bra djur till. 
  2. Det är förbjudet att tävla med klonade hästar och därför tjänar man inget på det. 
  3. Om man gör det så kan man förvärra problemen med inavel. 
  4. Det finns en stor risk att en klonad unge som föds visar sig vara svårt missbildad. 
  5. Klonade djur som ser friska ut kanske inte kan få ett normallångt liv. 
  6. Ett experiment på möss har visat att klonade möss dör i förtid. 
  7. Om man ska kunna klona utdöda djur så måste man antingen hitta ett så välbevarat nerfryst djur så att kärnor i djurens celler bevarats helt intakta. Eller också så krävs det att man lyckas utveckla en metod för att återskapa levande cellkärnor genom att pussla ihop många olika fragment. 
  8. När man klonar så får inte fostret bli ”tillverkat” på det normala sättet och det kan hända att det inte blir som det skulle vara. 
  9. Även om man klonar så kommer inte fostret att bli en exakt kopia av sin mamma. 
  10. Eftersom man använder en del näringsämnen och kemikalier så kan det hända att djur och människor får det i sig och att de inte mår bra av det. Tex om man mjölkar en klonad ko och lite kemikalier kommer med så kommer flera människor att få det i sig och det är inte speciellt bra. 



Källförteckning:


genteknik.nu 




Ne.se är en säker källa eftersom det är en ledande digitalt kunskapsföretag som är till för både företag, privatpersoner och skolor. Det är inte vem som helst som kan gå in och skriva på sidan och därför är faktan säker. Dessutom är det folk som kollar igenom texterna och rättar för att allt ska stämma. Denna är också rekommenderad av skolan vilket antyder att källan är tillräckligt trovärdig. 

Genteknik är också en bra sida eftersom all fakta på sidan kommer från vetenskapliga tidskrifter, och nästan alla texterna har varit på engelska från början. Det verkar dessutom som om sidan blir uppdaterad med ny fakta ganska ofta eftersom senaste uppdateringen var för inte så länge sedan. Denna källan är också rekommenderad av skolan. 

Kloning.se står det inte speciellt mycket om ifall det är nyuppdaterad fakta eller inte men skolan har rekommenderat den så jag tror att den är trovärdig. Dessutom så står det ungefär samma saker i de andra källorna så man kan ju dra slutsatsen att den är trovärdig. 

Wikipedia är den enda källan jag har använt mig av som inte är speciellt trovärdig, eftersom på den sidan kan vem som helst gå in och redigera. Den är inte trovärdig även om det finns folk som går in och kollar och rättar ibland för att all fakta ska vara rätt. Däremot går det att använda den om man jämför den med andra källor, vilket jag har gjort. 


Homework week 40

• What is your favorite song? Why?
I think my favorite song is ”should have gone home” with Måns Zelmerlöw. I like it because I think it´s a good song and I feel happy when I listen to it. 

• Who is your favorite artist? Why?
I don´t have any favorite artist but I like Måns Zelmerlöw because he sings well and I like his songs. 

• Has your taste in music changed since you were in the seventh grade? If so, in what way and why?
I don´t know what I listened to in the seventh grade so I don´t know if it has changed. 

• Do you listen to the lyrics (låttexter)? Are they important? Why/Why not?
I don´t use to listen to the lyrics, but sometimes I do. I don´t know why I do it sometimes and not the other times. 

måndag 26 september 2016

Sammanfattning - ljudinspelning William Golding

När William Golding skrev boken så valde han att skriva om småpojkar eftersom han själv har varit en liten pojke, så han vet hur det är. Han ville inte skriva om småflickor då han inte visste hur det var. Han bestämde sig för att skriva boken med hjälp av sin fru. 

torsdag 22 september 2016

Sammanfattning celldelning

Alla celler förökar sig genom delning, och de encelliga organismerna blir fler till antalet. Under den större delen av en cells liv ligger kromosomerna huller om buller utan att synas men strax före en celldelning drar DNA - molekylerna ihop sig och då kan man se de genom ett mikroskop. 

En cell har normalt 46 kromosomer och vid strax innan celldelningen så har en cell 92 kromosomer. Vid delningen går 46 kromosomer till varje dottercell och på så vis får de lika många kromosomer som modercellen. En blivande människa består av en enda cell när en spermie smälter samman med en äggcell, men under fosterutvecklingen och medan barnet växer så delar cellerna väldigt mycket. 

Från början så trodde man att arvet fanns i blodet, och det är därför man fortfarande använder uttrycket ”blodsband” när man säger att man är släkt med någon. Men numera vet man att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna, ägg och spermie, och alltså inte med blodet. 


Spermie och ägg bildas genom celldelning, men den celldelningen är annorlunda eftersom antalet celler minskar, de reduceras. Denna celldelning sker bara i äggstockarna och testiklarna. Människans könsceller har 23 kromosomer, och när ägget och spermien smälter samman vid en befruktning får barnet 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan, och det sammanlagda antalet blir alltså 46 kromosomer. 

onsdag 21 september 2016

Om William Golding - Flugornas herre

Han skrev boken för att visa världens människornas rätta ansikten och för att visa den mänskliga civilisationens sårbarhet och akilleshäl. Det här temat fanns redan i barnbok men han ville att den skulle finnas i vuxenbok också. Det var ett varnande exempel, det visade hur lätt människor kunde förvandlas till sadister och blodtörstiga tyranner.  
Han skrev också boken för att han ville visa vad som verkligen kunde ha hänt om några pojkar tvingades leva tillsammans under svåra omständigheter. 

William var lärare från början och han fick många erfarenheter av skolpojkarnas uppträdanden och beteenden både i klassrummet och utanför. Han inspirerades till boken av det han hade upplevt tillsammans med sina elever. 

Det andra världskriget kom att påverka och dramatiskt förändra Williams liv liksom alla andra unga mäns. Han skrevs in som officer vid den brittiska örlogsflottan som var specialutrustad för vissa krigsuppdrag. 

Primitiva och destruktiva krafter hos vanliga medborgare hotade att ödelägga det civiliserade hos människan. Han började så småningom att forma sin pessimistiska syn på människan och civilisationen med hjälp av minnena och upplevelserna under andra världskriget. Han började långsamt bygga upp sin övertygelse att människan är inte i grunden en god varelse; nej, ondska och maktgalenskap lurar någonstans i människosjälen. 

Goldings böcker är oftast allegorier, ett slags bildliga berättelser som kan uppfattas som liknelser om de värden och idéer som tycks vara mest typiska för människor i vår tid. Allegorin är inbakad i den realistiska berättelsen. 

I boken blev elden en symbol för överlevnad, men den blir också symbolen för det lömska våldet som växer och växer och hotar att förgöra de alla. 

Men när officeren stiger i land på ön så är det plötsligt som om deras grymma förföljelser reduceras till en oskyldig barnlek och genom de vuxnas ögon tycks pojkarnas sadism och maktgalenskap vara rena skämtet. Det är nämligen så att krigsfartyget deltar i det tredje världskriget, ett atomkrig, som hotar att ödelägga jorden och utplåna mänskligheten. 


Flugornas herre är en skräckinjagande allegori över de vuxnas värld.  

tisdag 20 september 2016

Resonera och reflektera s.163

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?
På sommaren 1929 började en del företag att få problem med att sälja sina varor. Tidigare så hade postorderföretagen, som hade många lantbrukare bland kunderna, känt av det. Det fanns inte köpare till allt som industrierna framställde. Reaktionen på aktiebörsen kom sista veckan i oktober, folk trodde att värdet på aktierna skulle sjunka när företagen gick sämre så därför började folk sälja de. Den 24 oktober, ”den svarta torsdagen”, utbröt panik på börsen, alla ville sälja sina aktier men ingen vågade köpa. Detta gjorde att aktiernas värde rasade och förmögenheter försvann på en dag. Folk som hade lånat för att köpa aktier kunde nu inte betala tillbaka, och det gjorde att flera banker gick omkull. Företag var tvungna att avskeda folk och det ledde till att arbetslösheten steg. De arbetslösa hade inte längre sina löner, då kunde de inte köpa lika mycket vilket ledde till att efterfrågan på en lång rad varor sjönk. Företagen var därför tvungna att minska produktionen av varor och de var även tvungna att avskeda ännu fler. Detta gjorde så att det till slut var mer än tolv miljoner amerikaner arbetslösa. Det som hände i USA fick återverkningar i resten av världen eftersom USA var det ledande industrilandet. Det spred sig en djup ekonomisk kris över den industrialiserade världen. 


3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?
När jordbrukare fick pengar för att inte bruka sin jord, så minskade överskottet av jordbruksprodukter. När jordbrukarna hade pengar att handla för så ökade efterfrågan på fabrikernas varor. 

Tack vare att arbetslösa fick penningbidrag så ökade efterfrågan ytterligare efter fabrikernas varor. 

Dessutom så tog staten mer kontroll över bankerna så att den sparandes pengar var säkra när de var insatta på banken. Man ville återge folket förtroende för bankerna så att de vågade sätta in sina pengar där. Bankerna behövde ju ha pengar så att de kunde låna ut till de som ville starta företag. 


7. Vad innebar nazisternas ideologi? 
Nazisterna var inte bara nationalistiskt, det var också rasistiskt och antisemitiskt och enligt partiets raslära var historien en kamp mellan något som man kallade för ariska eller europeiska rasen och judarna. 

I europeisk historia hade antisemitismen djupa rötter, och redan under medeltiden hade det förekommit förföljelser av judar. Det var populärt bland de styrande att ge judarna skulden om ett land blev drabbat av olyckor. Judarna ansågs vara ”icke- människor” som egentligen inte hade rätt att leva enligt nazisterna, och enligt de så styrde judarna både den internationella finansvärlden och kommunismen. 

Nazisterna var också antidemokratiska och de hyllade en våldsideologi där den starke alltid hade rätt, och enligt denna ideologi kände ledaren vad hela folket ville. Ledaren kunde då fatta alla beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter. 

Det betydde att det inte fanns plats för några andra politiska partier, och nazisterna såg kommunisterna och socialdemokraterna som de främsta politiska motståndarna och de kunde bekämpas med våld. 


Nazisterna var fanatiska motståndare till Versaillesfredens beslut, och även här gällde våldsideologin. De tyckte att Tyskland åter skulle bli ett starkt och mäktigt land, landet hade rätt till ”livsrum”. Det innebär att nazisterna tyckte att folk som de betraktade som mindre värda, exempelvis de slaviska folket i öster, skulle lämna ifrån sig områden till det ariska, tyska folket. 

fredag 16 september 2016

You can grow your intelligence

1 The brain is similar to a muscle, it changes and get stronger when you use it. 


2 The nerve cells (neurons) in the brain are connected to other nerve cells in a complicated network. When you learn new things, these connections in the brain multiply and get stronger. 


3 The more you challenge your brain to learn, the more you brain cells grow. 


4 The key to growing your brain is practice. 



5 The more a person learns, the easier it gets to learn new things because their brain ”muscles” have gotten stronger.