Följder - industriella revolutionen

I den andra delen skall du redogöra för följderna och närmare bestämt hur människors liv förändrades. Här ska uttrycket urbanisering vara med samt vilka nya samhällsgrupper som framkommer under denna tid. Uppgiften skall vara klar senast 30/11 23:59 och även den mailas och publiceras på bloggen.  

Eftersom många av produktionerna hade stärkts och det hade blivit större framgång i olika industrier så har de flesta människorna fått det bättre efter denna tiden. Alla fick så klart inte det bättre än tidigare, men det gällde så klart inte alla. 

Industrin spred sig till länder som USA men också till länder i Europa, och de spred sig från Storbritannien. Folket fick lättare att överleva tack vare att industrierna satte fart och blev stora. Jordbruket var en av industrierna, där det producerades mycket mer än tidigare och det ledde till att det fanns mer mat att köpa, dvs mer till varje hushåll. Under denna tiden kom man också på flera nya vaccin som kunde bota tidigare dödliga sjukdomar, vilket ledde till en större befolkning. Det var fortfarande stor skillnad mellan rika och fattiga, de fattiga fick alla de sämre jobben och levde i sämre miljö än de rika. 

Nya varor kom till i de växande industrierna och det blev lättare att resa med ångbåtar och järnvägar. Nu kunde man resa till andra länder på ett lättare och smidigare sätt men det var ändå många som stannade kvar i sina hem. 

Urbaniseringen var att det var många som bytte jobb och många flyttade speciellt till städerna. Många hade jobbat på åkrar och med jordbruk tidigare men nu valde de att jobba i fabrikerna som fanns i industristäderna. De som började jobba i fabrikerna som fanns i industriländerna var tvungna att lämna landsbygden och åkrarna som man hade varit beroende av innan. 

Planera måltid

Planera måltid

Fakta

Vi har valt att göra mat till Jenny. Jenny brukar känna sig trött ofta, så vi tycker att hon behöver mer kolhydrater. Därför har vi valt att göra panerad torsk med potatis och hollandaisesås, samt morötter, broccoli och ärtor. Potatis, ärtor, broccoli och morötter kan skördas under hösten och vintern. Fisken kan fiskas upp när som helst under året. 

Recept 

Hollandaisesås: 

75g smör

1 äggula

1/2 pressad citronsaft

2-3 msk vatten

salt

malen vitpeppar

Näringsämnen 

• Torsken innehåller D- vitamin, B6, B12, Omega 3 och protein. 

• Potatis innehåller kolhydrater, vatten och fibrer. 

• Broccoli innehåller mycket mineraler och vatten. 

• Ärtor innehåller mineraler, kolhydrater, fibrer och vatten. 

Frågor

1. Ja, den är bra. Den innehåller näringsämnen som mineral, vitaminer, fibrer, protein pga fisken och äggen, potatisen innehåller mycket kolhydrater. 
2. Vi byter fisken mot quorn eller baljväxter som böner eller linser. 
3. Broccoli, morot och potatis skördas under hösten. Man fiskar torsken under hösten också. Citron är kanske inte det bästa för att det inte växer i Sverige men man kan ha något undantag. 
4. Man kan köpa billigare fisk som hokifilé. 
5. Utseendet var inte det bästa, men smaken var bra. Fisken, potatisen, hollandaisesåsen, allting smakade bra. Maten hade fin konsistens. Vi hann inte fixa alla grönsakerna, så vi hade bara morötter när vi åt. 
6. Planera bättre, dela upp sakerna bättre. Vi var inte så effektiva, vi hann inte med allt som tex ärtorna och broccolin. Vi är inte helt säkra på vi gjorde helt rätt. Jenny tyckte om att laga mat till sig själv och måltiden vi gjorde tog ganska långt. Då var vi ändå två personer.

Egen laboration - labbrapport

Rubrik

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Egen laboration 

Uplift 

(Vad är det ni ska göra?)

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Jag använde en lamphållare och en lampa, tre ledningar, en plastmugg, ett glas, en träbit, en pappersbit, enståltråd och ett batteri (4,5V). 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Man tar lampan och lamphållaren och kopplar i två av ledningarna i lamphållaren, sen kopplar men den ena ledningen i batteriet och den andra i ämnet som man vill testa. Den sista kabeln kopplar man mellan lampan och materialet som man vill testa. 

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag trodde att plastmuggen, glaset, träbiten och pappersbiten inte leder ström, men att ståltråden leder ström.

Riskanalys 

Om man kopplar ihop pluspol och minuspol till varandra genom att ta en ledning och sätta den ena änden på pluspolen och den andra på minuspolen, då blir det kortslutning. Är det ett starkt batteri som blir kortslutet så blir det väldigt varmt och det kan börja brinna. En annan risk kan vara att om man kopplar ledningarna fel så kan man få en stöt. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Jag kom fram till att ståltråden leder ström men inte de andra materialen.

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Min slutsats är att det är ganska få vardagliga material som leder ström. Min hypotes stämde, jag trodde att det bara var ståltråden som ledde ström och det stämde. 

Felkällor kan vara att batterierna man använder är olika starka, det kan också vara att lampan man använder inte funkar och då får man resultatet att inget av materialen man provar leder ström. Jag använde att batteri med 4,5V men en felkälla skulle kunna vara att någon annan har använt ett batteri med minde volt så hade kanske inte lampan lyst lika tydligt.  

A presentation about me

My name is Jasmin Lundahl and i’m 14 years old. I live with my mum and my three siblings, two sisters and one brother. My mum’s name is Jenny, my sisters name are Felicia and Annie and my brothers name is Karl. Felicia is 12 years old, Annie is 5 years old and Karl is 4 years old. We also have a cat and two horses, the cat is called Skrållan and the horses is called Elle and Noblesse. Skrållan is 11 years old, Elle is 22 years old and Noblesse is 18 years old. I have quite a few friends but is only a few I am with nearly every day. My hobby is riding. I like horses and I dislike football and homework. My school is big but it is shared in two parts, one part is to the class from preschool to the fifth grade and the other part is from sixth grade and up to ninth grade. Lund is a pretty small town in the south part of Sweden. 

My Instagram: jasminlun

My snapchat: pingusissa

Bakomliggande orsaker - industriella revolutionen

I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in. 

Jordbruk: 

Först hade varje bonde flera små ”remsor” åker för att alla skulle få ha lite av den bra jorden och lite av den dåliga. Då var alla beroende av varandra när man skulle så, skörda och plöja. Men parlamentet (samma som vår riksdag) hade på 1700- talet beslutat att alla skulle ha en lite större bit åkermark istället för flera små remsor, vilket gjorde det lättare att bruka sin jord som de själva ville istället för att behöva anpassa sig till de andra bönderna. 

Arbetskraft: 

Många småbönder och lantarbetare blev arbetslösa i övergången till ett modernare jordbruk eftersom fårskötseln inte krävde så mycket  arbetskraft. Det var många bönder som fick lämna sina gårdar när godsägaren ville ha tillbaka sin mark för att använda den till fårskötsel. Många som inte hade jord att bruka kunde också livnära sig på byarnas allmänningar, jord som byn ägde gemensamt. Men allmänningarna delades upp vi skiftet och det var många som blev arbetslösa. Det fanns därför gott om arbetskraft till de nya stenkolsgruvorna och industrierna. 

Kapital: 

De brittiska handelsfartygen som fraktade varor över hela världen var väldigt lönsamma. Speciellt de skeppen som fraktade slavar från Afrika till Amerika, vilket gjorde att det fanns gott om kapital som kapitalägarna var villiga att satsa i nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa till exempel maskiner. Det gällde samma sak inom jordbruket eftersom de moderniserade storjordbruken blev lönsamma. Godsägarna satsade gärna vinsterna i nya verksamheter som industriföretag. 

Råvaror: 

Det var många som gick över till fårskötsel i det nya jordbruket eftersom det krävde mindre arbetskraft och samtidigt fick jordbrukarna ull som blev en viktig råvara för textilindustrin. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet och eftersom det inte fanns så mycket skog i Storbritannien så var de tvungna att köpa sitt bränsle från andra länder, som tex Sverige. Men i slutet av 1700- talet så lyckades en engelsk jordbrukarsägare framställa ett nytt bränsle som kallades koks. Koks var gjort av stenkol och det fanns gott om stenkol i Storbritannien. 

Uppfinningar: 

Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg än man någonsin gjort tidigare, och i början var vattenkraft den viktigaste drivkraften för maskiner och därför behövde de första fabrikerna ligga i närheten av en flod. 

Ångmaskinen uppfanns i början av 1700- talet men den användes än så länge bara för att pumpa vatten ur gruvorna. Skotten James Watt hittade ett sätta att förbättra ångmaskinen så att den kunde användas för att driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna från 1840. Man kunde snart sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet, därefter dröjde det inte länge innan ångfartygen dök upp. Ångmaskinens betydelse var mycket stor och den kom att förändra samhället helt, ungefär lika mycket som våra dagars datorer. 

Statisk elektricitet 23/10

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Man skulle lära sig mer om statisk elektricitet och förstå vad det är. 

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Vi har använt oss av ballonger, silkespapper och aluminiumfolie. 

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Vi skulle ta en ballong och gnida den mot håret, vi skulle också riva silkespapper i små bitar och göra små kulor av aluminiumfolie. Därefter skulle vi hålla ballongen över håret, silkespappret och de små kulorna och se vad som hände.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Vi hade ingen hypotes, vi bara gjorde uppgiften. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi tog ballongen mot håret och sedan höll den över håret så åkte håret upp efter ballongen pga att det bildades statisk elektricitet när man gned den mot håret. 

Det var samma ska som hände när man höll ballongen över silkespappret och aluminiumkulorna. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?) 

Eftersom jag inte hade någon hypotes innan så kan jag varken ha rätt eller fel. Man skulle kunna vara mer försiktig med ballongerna så de inte smäller. Felkällor kan vara att man gnuggar ballongen i olika hår, man kan ha haft olika stora silkespappersbitar och man kan ha haft olika stora aluminiumkulor. 

Induktion

Induktion

(Vad heter laborationen och när den gjordes)

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Vi skulle koppla två kablar mellan en amperemätare och en spole, sen skulle vi föra en magnet genom spolen och se vad som hände. 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Förstå vad induktion är och var det används.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

(Hur ska ni göra?)

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att spolen kommer att bli magnetisk. 

Resultat

(Vad kom ni fram till)

När vi rörde magneten fram och tillbaka så visade det utslag på amperemätaren. När vi höll magneten stilla så hände det ingenting och det visade inget på amperemätaren heller. 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Min hypotes stämde inte, jag trodde att spolen skulle bli magnetisk, men det blev den inte. Felkällor kan vara att magneterna kan ha visat olika mycket utslag och man kan ha kopplat kablarna olika. Vi använder induktion för att skapa el till olika saker.