måndag 14 november 2016

Källkritik - Vietnamkriget

Jag har använt mig av källorna: 

ne.se
Nationalencyklopedin (ne.se) är ett ledande digitalt kunskapsföretag som utvecklar och erbjuder produkter och tjänster för dagens och morgondagens kunskapsbehov. De har höga kvar på tillförlitlighet, tillgänglighet och användarupplevelse. 

NE:s källor är ämnesexperter och skribenter och de har i sin tur egna trovärdiga källor. Detta gäller även NE:s ämnesredaktörer. Dessutom är det en trovärdig källa eftersom det alltid kollas så att all fakta stämmer, och så rekommenderar skolan den som en trovärdig källa. Jag har även använt NE för att jämföra med fakta från andra sidor. 


En annan källa jag har använt mig av är so-rummet och so-rummet är en gratis digital lärresurs, och det är även Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek för skolans SO- ämnen. 

Sidan drivs av Robert de Vries som är en utbildad gymnasielärare inom historia, religion och samhällskunskap. Han har många års erfarenhet som SO- lärare i Göteborg. Men det finns också många olika skribenter med på sidan, och en stor del av so-rummets textmaterial är därför skrivet av andra lärare, författare och ämnesexperter/ sakkunniga. 

So-rummet är en politiskt neutral webbplats, och texterna på sidan är skrivna av personer med stora kunskaper inom det berörda ämnet. Texterna är tänkta att fungera som en introduktion eller en sammanfattning till de olika områdena. Däremot är so-rummets fakta sällan helt objektiv eftersom den oftast baserar sig på tolkningar av andras källor eller andras/ egna upplevelser och intryck. Därför tycker de att man alltid ska använda andra källor vid sidan av so-rummets texter. 

Jag tycker att so-rummet är en ganska säker källa, men det mesta av faktan får man inte från själva so-rummet utan från olika länkar som finns där. 

Denna källan hittade jag länkad på so-rummet, och detta är en text som var insatt i Svenska Dagbladets historieblogg. Det är Dick Harrison som har skrivit denna artikeln och han är väldigt kunnig inom historia och därför anser jag att denna källan är trovärdig, och dessutom har jag jämfört den med mina andra källor. 


Wikipedia:
Wikipedia är en annan källa jag har använt mig av, men denna källan är inte lika säker som de andra eftersom vem som helst kan gå in och redigera i texterna. Däremot så är det många som kollar igenom texterna så att redigeringarna stämmer och om de inte stämmer så stängs den som redigerat texten fel av så att den aldrig mer kan redigera i wikipedia. 


Men eftersom jag har jämfört faktan med de andra källorna och allt har stämt så litar jag på wikipedia. 

måndag 7 november 2016

Vietnamkriget

Vietnamkriget var en 20 år lång kamp mellan Sydvietnam och dess allierade USA på ena sidan och den kommunistiska gerillan stödd av Nordvietnam. 

Under andra världskriget var Vietnam ockuperat av Japan, men när Japan kapitulerade ockuperade brittiska och franska trupper södra delen av Vietnam. Den norra sidan av Vietnam ockuperades av kinesiska trupper. Kina återlämnade norra Vietnam till Frankrike enligt en överenskommelse. 

1883 erövrade Frankrikes trupper Vietnam efter många års strider, och 10 år senare slog fransmännen ihop Vietnam med Kambodja och Laos. De tre länderna bildade en fransk koloni kallad Franska Indokina. 

Det blev krig i Franska Indokina och det kriget kallades för Indokinakriget. Detta var ett krig mellan den vietnamesiska motståndsrörelsen Vietminh som leddes av Ho Chi Minh och Frankrike. Kriget varade från 1946 - 1954 (8 år) och det slutade med att Frankrike lämnade franska Indokina. Detta resulterade i att Vietnam blev självständigt men det delades i två delar, Nord och Syd. Nordvietnam var ett kommunistiskt styrt land och dess ledare var Ho Chi Minh, och Sydvietnam var USA- orienterat. 1955 blev Ngô Dinh Diêm president i Sydvietnam. 

Man beslutade att man skulle hålla ett val där man skulle bestämma hur ett återförenat Vietnam skulle styras, och det var Diêm som bestämde att det skulle vara ett val och det inträffade 1956. Det var en rätt stor risk att Diêm skulle förlora, och istället för att uppnå något med valet så började istället ett gerillakrig mot Diêmregimen. Först fördes kriget av religiösa grupper, sen av en kommunistisk gerilla som var understödd från Nordvietnam. Och det var detta som inledde vietnamkriget. 

De kommunistiska gerillagrupperna slog sig ihop med andra grupper 1960 och bildade gruppen FNL. Gruppen fick starkt stöd från regimen i Nordvietnam. Nordvietnam kom mer och mer att aktivt engagera sig i kriget och de fick omfattande vapenhjälp från Sovjetunionen och Kina. USA fruktade ett kommunistiskt övertagande av hela Vietnam och gav därför Diêmregimen stöd. De gav först bara materiellt stöd men sen började de även hjälpa till med militära rådgivare. 

President Johnson utnyttjade en incident mellan amerikanska jagare och nordvietnamesiska torpedbåtar till att genomdriva Tonkinresolutionen och han fick fria händer från kongressen att agera. Han beordrade bombningar av militära mål i norr. Han satte även in reguljära amerikanska arméförband i mars 1965. Med detta gjort trappades kriget upp mer och mer och i början av 1969, när den amerikanska insatsen var som störst, så fanns det ca 543 400 amerikanska soldater i Vietnam. Samtidigt gjorde Sydvietnam en kraftig uppbyggnad av sin armé, men trots alla dessa förbättringar så kunde de inte besegra FNL:s gerillaförband och de reguljära nordvietnamesiska styrkorna. Vid Tet- offensiven i februari 1968 visade det sig tydligt när FNL gick till våldsam offensiv, och USA blev allvarligt skakade. Deras offensiv slog tillbaka mot de med stora förluster som resultat, men offensiven visade att de optimistiska kalkyler om ett snabbt avgörande som amerikanske William Westmore hade offentliggjort var helt orealistiska. 

Sommaren 1968 lyckades president Johnson få till stånd fredshandlingar i Paris, och hans efterträdare Richard Nixon fortsatte dessa. Nixon började ett gradvis hemtagande av de amerikanska styrkorna, men fredsförhandlingarna ledde ingenstans och i mars 1972 FNL sin dittills största offensiv. USA svarade med att återuppta bombningarna och de minerade nordvietnamesiska hamnar. I december bröt nya förhandlingar samman, och USA startade en våldsam bomboffensiv som kallades för julbombningarna, och det skedde bl.a mot Hanoi. 

Man enades slutligen om ett stilleståndsavtal den 27 januari 1973, och USA drog bort sina sista förband. Tyvärr startade kriget på nytt, men eftersom USA:s kongress stoppat ytterligare amerikansk inblandning i augusti 1973 så kunde inte Sydvietnam hålla stånd längre. Styrkor från FNL och Nordvietnam kunde tåga in i Saigon den 30 april 1975, därefter kunde en kommunistisk regim etablera sig i hela Vietnam. Kambodja och Laos hade också dragits in i kriget och kommunistiska regimer tog makten där ungefär samtidigt. Kriget var slut i maj 1975. 

Med den stora beslutsamhet och uthållighet som FNL använde i kriget gjorde att befrielsefronten fick starkt stöd på landsbygden, och stödet ökade mer och mer ju större skada de amerikanska bombningarna gjorde. De sydvietnamesiska militärregeringarna hade nästan inget stöd från folket. Kriget var också väldigt impopulärt i USA, och motståndet från den amerikanska hemmaopinionen växte kraftigt i alla befolkningsskikt. Detta framtvingade ändrade ställningstaganden från många av politikerna som tidigare hade stött det amerikanska engagemanget. 

Alla som var involverade i kriget gick med stora förluster och kostnaderna blev enorma. USA förlorade över 55 000 i döda och 305 000 i sårade. Den sydvietnamesiska armén hade mer än      250 000 döda och 780 000 som var skadade, det har varit svårare att uppskatta hur stor förlust FNL och Nordvietnam gick med men man tror att det låg på ca 925 000 döda och mer än 2 miljoner skadade. Över detta tillkommer flera hundra tusen civila offer i både norr och söder, och till kostnaden får man också tillägga den enorma ödeläggelsen, där det har beräknats att USA:s bombningar med napalm, växtgifter och konventionella bomber har förstört en femtedel av Sydvietnams skogar och enorma åkerarealer. Den totala krigskostnaden för USA beräknades till ca 140 miljarder dollar och detta orsakade stora påfrestningar på USA:s ekonomi under flera år efter att kriget har tagit slut. 

Det folk kunde lära sig av utgången av Vietnamkriget var att inte ens en supermakt kan vara säker på att besegra en motståndare som är underlägsen om denna motståndaren tillämpar ett gerillakrig, speciellt inte om de även får ett stort stöd från civilbefolkningen. Vietnam blev en regionalt dominerande makt med ett långtgående inflytande över Laos och Kambodja, men deras ekonomi var inte speciellt bra eftersom den inte återhämtade sig efter kriget. 

Följderna av Vietnamkriget var att stora delar av Vietnam blev förstört i kriget, bara USA förstörde ungefär en femtedel av Sydvietnams skogar och åkerarealer. 
Alla länder som var med i kriget fick sämre ekonomi efter kriget då de fick betala väldigt mycket. 
En annan följd var att de som var med i kriget förlorade också väldigt många liv i kriget. 
Det var också väldigt många civilpersoner som dog i kriget, dvs det var väldigt många oskyldiga som dog bara för att de var på fel plats vid fel tillfälle. 


Man hade kunnat förhindra att kriget bröt ut om ledarna i de två olika delarna av Vietnam hade kunnat träffas och kommunicera, kanske kompromissat så att de inte hade behövt kriga för att få som de ville. 

måndag 24 oktober 2016

Planeringsuppgift friluftsliv

Jag har valt att planera en vandring i skogen med en övernattning. Vi kommer att gå ca 1,5 mil och vi ska försöka gå ungefär 1 mil första dagen och 0,5 mil den andra dagen. Vi ska börja gå 8.30 för att vi ska ha så mycket tid så möjligt på oss så att vi inte behöver stressa oss genom vandringen. Alla ska ta med sovsaker till sig själv men jag står för all maten.

Vi ska dela upp vandringen i etapper så att vi tar små pauser emellanåt och kollar så att alla orkar fortsätta och ser till att alla dricker tillräckligt. Vi hade tänkt att första pausen skulle vara efter 3 km eftersom då kommer vi fram till en sjö som vi sen ska passera över med hjälp av kanoterna som finns vid sjön.

Andra etappen ska vi ta när vi har gått ca 7 km av den milen vi ska gå första dagen, där ska vi sitta ner ett tag för att vila fötterna och dricka vatten. Vi hade också planerat att kanske ta ett lättare mellanmål där så att ingen gick och var hungrig.

Vid tredje etappen så är vi framme vid övernattningsplatsen och det första vi gör när vi kommer dit är att sätta upp tälten, men en person får stå för att sätta igång elden och börja fixa maten som vi ska ha på kvällen. Vi lägger oss ganska tidigt eftersom alla är trötta men också för att vi ska upp tidigt dagen efter för att fortsätta vår vandring.

På morgonen går vi upp 07.00 och börjar direkt att packa ihop tälten och börjar fixa frukost för vi vill komma iväg så tidigt så möjligt. Vi äter pinnbröd, degen hade jag förberett sen innan, och alla fick fixa sina pinnar själv. Efter frukosten så fortsätter vi vår vandring.

Sista etappen består egentligen inte så mycket av att bara vandra utan vi ska gå en liten bit och sen ska vi klättra upp för en ganska brant klippvägg, sen en liten vandring till och sen har vi nått vår slutdestination.

fredag 7 oktober 2016

Argument - debatt kloning

FÖR:
  1. Man kan klona ett djur (tex kor eller grisar) för att få flera bra djur. 
  2. Vissa ägare till bra tävlingshästar vill klona de för att tjäna mer pengar. 
  3. Man kan klona utrotningshotade djur så att de blir fler. 
  4. Många klonade får har levt normala medelåldersliv vid full hälsa. 
  5. I framtiden kanske man kan klona djur så att man kan återskapa utdöda djur. 
  6. I framtiden så ska man kunna göra en så kallad terapeutisk kloning och det innebär att man klonar en del för en person som behöver en transplantation. Då kan man alltså skapa en ny kroppsdel med hjälp av kloning. 
  7. Man kan få flera bra djur istället för ett. 
  8. Är det tex en bra mjölkko man klonar så kan man få en till bra, och om man fortsätter så kan man till slut ha flera bra mjölkkor istället för en. 
  9. Om mer än halva jordens befolkning tex skulle dö så skulle man kunna klona andra för att skapa en ny befolkning. 
  10. Ju fler djur som ger bra råvaror desto fler av jordens människor får bättre råvaror att äta och dricka. 


EMOT: 
  1. Det kostar mycket att klona ett enda djur och man tjänar inget på att lägga pengar på att bara få ett enda bra djur till. 
  2. Det är förbjudet att tävla med klonade hästar och därför tjänar man inget på det. 
  3. Om man gör det så kan man förvärra problemen med inavel. 
  4. Det finns en stor risk att en klonad unge som föds visar sig vara svårt missbildad. 
  5. Klonade djur som ser friska ut kanske inte kan få ett normallångt liv. 
  6. Ett experiment på möss har visat att klonade möss dör i förtid. 
  7. Om man ska kunna klona utdöda djur så måste man antingen hitta ett så välbevarat nerfryst djur så att kärnor i djurens celler bevarats helt intakta. Eller också så krävs det att man lyckas utveckla en metod för att återskapa levande cellkärnor genom att pussla ihop många olika fragment. 
  8. När man klonar så får inte fostret bli ”tillverkat” på det normala sättet och det kan hända att det inte blir som det skulle vara. 
  9. Även om man klonar så kommer inte fostret att bli en exakt kopia av sin mamma. 
  10. Eftersom man använder en del näringsämnen och kemikalier så kan det hända att djur och människor får det i sig och att de inte mår bra av det. Tex om man mjölkar en klonad ko och lite kemikalier kommer med så kommer flera människor att få det i sig och det är inte speciellt bra. 



Källförteckning:


genteknik.nu 




Ne.se är en säker källa eftersom det är en ledande digitalt kunskapsföretag som är till för både företag, privatpersoner och skolor. Det är inte vem som helst som kan gå in och skriva på sidan och därför är faktan säker. Dessutom är det folk som kollar igenom texterna och rättar för att allt ska stämma. Denna är också rekommenderad av skolan vilket antyder att källan är tillräckligt trovärdig. 

Genteknik är också en bra sida eftersom all fakta på sidan kommer från vetenskapliga tidskrifter, och nästan alla texterna har varit på engelska från början. Det verkar dessutom som om sidan blir uppdaterad med ny fakta ganska ofta eftersom senaste uppdateringen var för inte så länge sedan. Denna källan är också rekommenderad av skolan. 

Kloning.se står det inte speciellt mycket om ifall det är nyuppdaterad fakta eller inte men skolan har rekommenderat den så jag tror att den är trovärdig. Dessutom så står det ungefär samma saker i de andra källorna så man kan ju dra slutsatsen att den är trovärdig. 

Wikipedia är den enda källan jag har använt mig av som inte är speciellt trovärdig, eftersom på den sidan kan vem som helst gå in och redigera. Den är inte trovärdig även om det finns folk som går in och kollar och rättar ibland för att all fakta ska vara rätt. Däremot går det att använda den om man jämför den med andra källor, vilket jag har gjort. 


Homework week 40

What is your favorite song? Why?
I think my favorite song is ”should have gone home” with Måns Zelmerlöw. I like it because I think it´s a good song and I feel happy when I listen to it. 

Who is your favorite artist? Why?
I don´t have any favorite artist but I like Måns Zelmerlöw because he sings well and I like his songs. 

Has your taste in music changed since you were in the seventh grade? If so, in what way and why?
I don´t know what I listened to in the seventh grade so I don´t know if it has changed. 

Do you listen to the lyrics (låttexter)? Are they important? Why/Why not?
I don´t use to listen to the lyrics, but sometimes I do. I don´t know why I do it sometimes and not the other times. 

måndag 26 september 2016

Sammanfattning - ljudinspelning William Golding

När William Golding skrev boken så valde han att skriva om småpojkar eftersom han själv har varit en liten pojke, så han vet hur det är. Han ville inte skriva om småflickor då han inte visste hur det var. Han bestämde sig för att skriva boken med hjälp av sin fru. 

torsdag 22 september 2016

Sammanfattning celldelning

Alla celler förökar sig genom delning, och de encelliga organismerna blir fler till antalet. Under den större delen av en cells liv ligger kromosomerna huller om buller utan att synas men strax före en celldelning drar DNA - molekylerna ihop sig och då kan man se de genom ett mikroskop. 

En cell har normalt 46 kromosomer och vid strax innan celldelningen så har en cell 92 kromosomer. Vid delningen går 46 kromosomer till varje dottercell och på så vis får de lika många kromosomer som modercellen. En blivande människa består av en enda cell när en spermie smälter samman med en äggcell, men under fosterutvecklingen och medan barnet växer så delar cellerna väldigt mycket. 

Från början så trodde man att arvet fanns i blodet, och det är därför man fortfarande använder uttrycket ”blodsband” när man säger att man är släkt med någon. Men numera vet man att arvet överförs från föräldrar till barn med könscellerna, ägg och spermie, och alltså inte med blodet. 


Spermie och ägg bildas genom celldelning, men den celldelningen är annorlunda eftersom antalet celler minskar, de reduceras. Denna celldelning sker bara i äggstockarna och testiklarna. Människans könsceller har 23 kromosomer, och när ägget och spermien smälter samman vid en befruktning får barnet 23 kromosomer från mamman och 23 kromosomer från pappan, och det sammanlagda antalet blir alltså 46 kromosomer.